Aftonbladet – 29 december 1855, sida 3

6 TT OOSSS AA AENSROrnrOe dollars. Vår nationalskuld är redan mer än tillintetgjord, — och likväl hafva vi inom femtioåtta år, begynnande med et befolkning af blott tre millioner, kämpat ut vår befrielsekamp, återigen stridt, och det ingalunda utan ära, mot vefldens största sjömakt, nykrönt med lagrar, vunna så väl till sjös som lands — och nu hafva vi en befolkning af öfver tretton millioner själar. Man kan ej uppfatta hela storheten af vår republik, om man ej betraktar den i detalj. Till ex. en senator i kongressen har just ankommit från Louisiana till Washington. Tjugo dagar af sin resa tillbringade han på en ångbåt, gående endast på vattendragen inomlands, ilande framåt, ej så hastigt kanske som andra ångbåtar i djupare sjö — men ständigt farande framåt dock, och det med en ganska försvarlig fart natt och dag. Jag skall aldrig glömma den resandes hänryckning, som tidigt i Mars månad lemnade New Orleans gröna parker, detta orangens och olivens land, då prunkande af grönska, friskhet och lif och likasom hånande midsommaren deruppe i hans eget nordliga hem. Han reste i all maklighet upp mot isoch snöregionen för att skåda de unga blommorna i-sin-knoppning och uppfånga en fläkt afvåren, Han för öfver Poutchartrainoch Borguesjöarhe och gick i en beqväm ångbåt uppför den. breda Tombeckbee. Från Tuscaloosa sköt han rakt öfver Alabamas stepper, öfver indianmarker, gjorda evigt minnesvärda genom de blodiga strider som der kämpats. — Han genomfor Georgien och båda Carolinerna, och ströfvade fram utmed Virginiens berg, — och under tre månader och derutöfyver so. lade han sig af en oupphörlig, aldrig vexlande, ständigt emot honom kommande vår, — denna årets ljufligaste årstid, — till dess han i medlet af Juni befann sig bland Passamaquoddys dimmor, hvarest den dröjande