Aftonbladet – 28 december 1855, sida 3

anSsoKningar, Sina anbud aälerkKalade, samt nandlanaden Pettersson (erinras bör härvid om skrifvelsen till magistraten i Westervik, som, enligt protokollet, ena gången skulle handla om en borgensskrift, men sedermera omnämnes att tvenne Voro infordrade) och byggmästaren Jonsson, oaktadt derom förständigad, ännu icke ställt föreskrifven borgen, fann kongl. förvaltningen, då ett längre uppskof med frågans afgörande, skulle kunna lägga hinder i vägen för entreprenadens fullgörande inom behörig tid samt möjligen föranleda afsägelse äfven från de öfrige anbjudarne, skäligt antaga grosshandlanden i Westervik C. Tengers anbud å 18,000 rdr banko, om hvilket beslut grosshandlanden Tenger, som efter anmälan företrädde, underrättades. Det vid auktionen å ifrågavarande fyrbåksbyggnad hållna protokoll skulle tillställas kammarkontoret för upprättande af kontrakt om samma byggnad med Tenger; hvarjemte den af honom för fullgörandet af den åtagna entreprebaden lemnade borgensskrift till t. f. advokatfiskalens utlåtande remitterades. (I fall det tillkom advokatfiskalen att afgifva utlåtande, synes detta hafva bort ske innan anbudet antogs). Ehuru dessa beslut i och för sig sjelfva klarast upplysa om huru. denna entreprenad till statens skada bedrifvits, tillkommer derjemte den omständigheten i afseende å byggmästaren Jonssons uteblifvande med borgen och grosshandlanden Tengers närvard i kongl. förvaltningen just vid antagandet af hans anbud, att Jonsson, som gjort anbud å 15,000 rdr, ej fullföljde detta, utan blef den antagne entreprenören Tenger entreprenör för arbetets verkställande. De öfriga anmärkningsvärda underhandlingarne och öfverenskommelserna uti denna sak kunna icke utan genom laga undersökning vid domstol framläggas, och behöfva detta ej heller, enär det redan anförda lagstridiga förfarandet härutinnan bör emot dem som vederbör medföra ersättningsansvar för statens förlust. I betraktande alltså deraf, att kongl. förvaltningen af sjöärendena, tvärtemot hvad uti 25 af auktionsreglementet stadgas, att den minstbjudande, då han kan ställa godkänd säkerhet för entreprenadens fullgörande, och sedan anbudet för öfrigt blifvit pröfvadt antagligt, kommer att densamma tillerkännas, icke antagit lägsta anbudet af verkgesällen N. Lundqvist å 10,000 rdr banko, och låtit borgen honom affordra, utan, för att kunna undgå att å anbudet fästa afseende, osannfärdigt i protokollet föreburit, att Lundqvists vistelseort vore okänd; i betraktande vidare deraf, att änskönt borgensskrift endast rätteligen skolat affordras den, hvilkens anbud var lägst oah pröfvades antagligt, kongl. förvaltningen obehörigen fördröjt tiden för anbudens pröfning, genom infordrande af en del anbjudares borgensskrifter innan deras anbud pröfvats antagliga, ett förfaringssätt, som är stridande emot 20 4 auktionsreglementet, i enlighet hvarmed endast den antagne lefveranten, men icke spekulanten, hvars anbud ej är antaget, åligger ställa godkänd borgen, och emot kongl, förvaltningens egen kungörelse, samt emot praxis inom kongl. krigskollegium m. m., hvarigenom de lägsta anbjudarne kunnat, utan att blifva underkastade stadgad påföljd, förmås afstå från sina anbud; i betraktande derefter af den omständigheten, att sedan till kgl. förvaltningen den 28 Nov. 1845, eller inom den tid, hvarunder afträdande från anbud icke kunde utan påföljd ega rum, inkommit behöriga borgensskrifter för Westins, Bromans och Svenssons lägre anbud än den antagne entreprenören Tengers, och kongl. förvaltningen alltså varit, äfven med afseende å borgen, oförhindrad att inom behörig tid pröfva och antaga det, näst efter Lundqvists, lägsta anbudet af byggmästaren Broman å 12,480 rår, men för vinnande af, än längre uppskof med målets pröfning, ytterligare föreburit att Lundqvists vistelseort vorc okänd, och att svar om infordrade tvenne borgensskrifter från magistraten i Westervik ej ankommit, uppskjutit dermed tills den stadgade tiden af I månad förflutit; i betraktande slutligen deraf att kohgl. förvaltningen, med åsidosättande således af bestämda lagstadganden antagit det hgre anbudet af Tenger å 18,006 rdr, i stället för Lundqvists å 10,000 rår, eller Bromans fullständiga å 12,480 rår, hvarigenom endas för det att hr chefens för kongl. förvaltningen svåger, utom hvilkens yrke byggnadernas uppförandet dock hörde, måtte erhålla entreprenaden, staten tillskyndats förlust, i ena fallet af 8000 rdr, och i det andra af 5520 rdr bko; så kan revisionen, med afseende härå och hvad i öfrigt förekommit, ej undgå framställa det yrkande, att i händelse Lundqvists anbud pröfvas hafva bort antagas, kongl. förvaltningens af sjöärendena härofvan först uppräknade iecdamöter åläggas till lotsoch fyringsanslaget återbetala 8000 rdr, eller, om Bromans fullständiga anbud bort läggas till grund för statens utgift till denna fyrbyggnad 5520 rdr jemte 6 4 ränta, i förra faller å 5875 rdr från den 30 September 1846 och å 2125 rdr från den 26 Juni samma år till dess medlen vards återbetalda. 2:o Sedan entreprenören Tenger inom den 1 Oktober 1846 uppfört ofvanberörde fyrtorn och byggnader, ålåg det honom, enligt kontrakt af den il December 1845 och beskrifning, att 1 år derefter förse fyrmästareboställshuset. med brädfodring och tjärstrykning m. m.; men på Tengers ansökning att derifrån befrias, såsom aflägse boende biföll kongl. förvaltningen, på lotsdirektörens tillstyrkande, detta emot afdrag af 125 rdr å entreprenadsumman 18,000 rdr, samt föreskref att byggnadens fullbordande skulle verkställas genom föranstaltande af chefen för södra lotsdistriktet. Uti dennes räkning för år 1848 afföres kostnaden härför, enligt handlanden C. J. Beckströms qvitto med 351 rdr 30 sk. 4 rst.; och som kongl. förvaltningen genom den ifrågavarande eftergiften till förmån för entreprenören Tenger, förorsakat staten en obehörig utgift af 226 rår 30 sk. 4 rst., yrkas återbetalning deraf med 6 95 ränta från den 26 Juni 1846, då Tenger för detta arbete uppbar liqvid. 5:0 Under fyrbyggnadens verkställande har entre prenören. ansatt vissa afvikelser från ritning och kontakt, efter hans öfvertygelse lämpliga, samt bland annat uppfört fyrtornet, i stället för 50 fot högt, 51 , fot, äfvensom inmurat ;:del utaf tornets lanternin, hvilka afvikelser vid besigtningen ansetts motsvara kontraktets och beskrifningens bestämmelser i de delar de ej blifvit följda, hvarför uti afsyningsinstrumentet intet om ersättning till entreprenören är tillstyrkt. Sedan Tenger likväl afgifvit räkning för 17, fots påmurning å 284 rår pr fot 426: — och mmurning af ! .:del af lanterninen 58: 20. rdr 484: 20. har kongl. förvaltningen den 25 Sept. 1846 beviljat utbetalning häraf. i Som emelNertid slik ersättning för afvikelse från ritning och kontrakt bort, enligt hvad med riktig uillämpning af författningarne af kongl. krigskollegium iakttages, utgå, endast för det fall att afvikel: sen, under arbetets fortgång blifvit hos kongl. för: valtningen anmäld och pröfvad ändamålsenligt vid: tagen, hvilket nu ej skett, får revisionen till återbetalning anmärka äfven dessa 484 rdr 20 sk., jemte ränta derå från den 14 Oktober 1846. Stockholm af kongl kammarrättens öfverrevisionsdepartements militie räkenskapskontor den 15 December 1855. L. Lidbäck. Thiers om historien. (Ur företalet till den nyss utkomna 12:te delen al hans Histoire du Consulat et de VEmpire,.) (Forts. från gårdagsbl.) --Behöfver jag väl efter denna trosbekännelse