Aftonbladet – 21 december 1855, sida 1

(Insändt.) Gustaf-Adolfsföreningen och dess årsfest i Heidelberg. Det torde vara få ibland oss som icke hört Heidelberg prisas för sitt natursköna läge; och heltvisst besåg ingen det sjelf utan att af hjertat instämma i det allmänna omdömet derom. I en herrlig dal, längs utmed Neckarfloden är staden belägen mellan två höga bergskedjor, fulla af vingårdar och rika planteringar. Stora skogar af äkta kastanjer, valnötsoch hvarjehanda ädla fruktträd följa stranden efter i den rikaste omskiftning. Vid öfra ändan af staden, på en af de högsta fjellarne, står en ruin af ett förfallet slott, till den grad storartad och vördnadsbjudande, att den ensam skulle vara nog för att åt staden gifva stor märkvärdighet. I detta af naturen och konsten så rikt begörvade Heidelberg sammanträdde innevarane år Gustaf-Adolfsföreningen för att fira sin 13:de årsfest. Denna förenings betydelse och historia, om ock för mången tillräckligt bekanta, äro likväl i allmänhet vida mindre kända än de förtjena att Vara; hvarför ock en kort beskrifning icke torde vara ovälkommen. s På det rum af slagfältet vid ,Litzen, der Gustaf Adolfs lik återfanns, uppreste hans trogne vapendragare efter sitt tillfrisknande från i striden erhållna sår, en stor sten. Landtpå betett ere At tersrRARAETNRE