Aftonbladet – 21 november 1855, sida 2

Biskop Reuterdahl till första 55 st OS andran 7 tredjen 2 3 7 tredje 2 9, Fullständiga uppgiften om erkebiskopsvalet i Göteborgs-domkapitel innehåller:, att biskop Butscherhållit6 röster, biskop Reuterdahl Å, döräprosten Fromander 4, domprosten Knös 3, statsrådet Ar Anjou 2, teologit ädj. prosten Björck 2 sämt biskop Annerstedt, dr Sändberg och dr Wieselgren hvardera 1 röst. Denna vtgång var temligen beräknad? Konungen har nu att välja mellan en biskop; ett statsråd och en som ä biskop -och värtit statsTåd, och behöfver således. ej leta efter en statsman att sätta i spetsen för det högvördiga riksdagsståndet. Emellertid har. biskop, Butsch fått en så betydlig röstöfvervigt öfver sina medföreslagna, en öfvervigt nära gränsande till enhällighet, ättiregeringen ej torde Kunna undgå. att nämna honow till platsen. j Hr biskop: Reuterdahls ortodoxa. förtjenster om kyrka och staty hafva af våra idomkapitel -ej fått. det fulla-erkännande som han af dessa högvördiga köllegier förtjenat. Hr bi skop. Aunerstedt har jemförelsevis blifvit långt tillbakasatt, ehuru det ej. kan vära obekant huru högthanss sol står på nådens himmel. Endäst af-ett konsistorium,-Lunds, fick. ban första rummet, men det har. också den förtjensten att vara det reaktionäraste -och: servilastesafidefmmalla UU OMAIA ? t ad i Anjow till a EN sa TT Doktor — Den tredje och sista årsväxtberättelsen för innevarande år af kon. befallfingshäfvanide i Falu län; afgifven den 29 nästl, Okt., är af följande lydelse: ; . Väderleken har, sedan andra berättelsen den-27 sistl. Aug. äfgafs, till en början varit kylig med når got regn, men under gednare hälften af Sept. Möra thild, stundont värm, samt utan nederbörd, till dess, efter inträffade froster, från medlet af denha månad soö och regn omvesilat med torr och kylighuft. Höstsäd utgör blott en mindre del af årliga utsädet och begagnas mera i länets Hedre än öfre delar, der odlingen af råg döck småningom tilltager; såsom i de Sydligare orteria förhållandet är: med Hvete. Afkastningen af Tåg beräknas iP allmänhet från 8:de till 10:de korhet, och på Vissa ställen derutöfver till .och med 12:te kornet, och torde sålundå; fBstän en lägre afkomst på vissa högländta, ställen, der säden under sommarens torka brådmögnat, äfvensonr på tvenne ställen, der inträffadt Hagel gjort skada jemväl å detta säde, i-det hela taget kuna anses såsom. mer än medelmåttig.. Hvete har lemnåt omkring 8:de kornet vcH således gifvit eHrsfällt mkbdelmåttig afkastning: Den ioår skördade -höstsäden är af god beskaffenhet: j Vårsäd. Deraf begagnas hvcte nästan blott i länets nedre ;-delar och i ringa mån, råg endast i blandning med andra sädesslåg, Korh mindre allmänt utom i några få socknat öch utgör der hufvudsädet; bland-Å säd af flera slag, särdeles i vissa trakter; men Huöfvudsakligast hafra. Med undantag för Särna socken, der till följd af torka och.frost, för en del af Rättviks och Mora äfvensom vissa mindre trakter af Ofvansiljans fögderi i-öfrigt, hvarest grödan, jemväl lidit skada af torka, samt en trakt af Gägnefs socken likåsom i Hedeiiora socken, der den blifyit af hagel skadad, beräknas -afkastningen. i. allmänhet af vårsäd uppgå från 4:de till 6:teoch på: vissa trakter derutöfver ända till 8:de kornet, utgörande således en fullt: medelmåttig äring af väl bergad och god säd. vf . Trindsäd, hvaraf nästan endast små grå ärter odlas förutom vicker till höskörd och böner såsom trädgårdsväxt, Här i ällmänhet lemnat en medelmåttig afkastning af A:de till 3:te kornet. : Jordfrukter. Deraf odlas mest potates, som i allmänhet lemnat en afkastnihg af åtta gånger utsädet eller fullt medelmåttig och på en del ställen der-1: utöffer. uppgått ända till 10:dekornet, hvaremot -på andra, särdeles å högländta trakter, icke erhållits mera än 4:de till 5:te kornet, och i Särna socken, hvarest tidiga froster förstörde växtligheten, har missväxt å potates egt rum, så att somligstädes ieke en gång utsädet återbekommits: Af kål, kålrötter, rofvor och trädgårdsväxter, hvaraf odlingen är föga allmän, har afkastningen för det mesta varit medelmåttig, ehuru på flera ställen äfven derunder, Handelsväzter. Tin och hampa odlas obetydligt. De hafva lemnat niedelmåttig afkåstning.: : Humla har; i anseende till skåda af mask, gifvit en mycket ringa afkomst. bråd Foderväxter. Höfångsten hår utfallit i vissa trakter såsom i vänliga år, men på andra betydligt mindre än förlidet år. då den . var inder! medelnmåttan, och kan i följd deraf icke anses annorlunda än såsom äfven i år understigande medelmåttiga, års-afkomst, . Förutom å mycket Högländta åkrar har likäl i år ett större förråd af vårsällestålm erhålliis än förlidet år, oc då höstsädet åffen lemnat mera halm än i vanliga år, äånses fodertillgångarne kunna utan minskning i antalet af underhållnå kreatur någorlinda tillräckliga till desämmas framfödande, om ock någon spanmål för sådant ändamål måste tillgripas; helst kreaturen längre än vanligt kunnat innevarande höst ute å marken hemta sin föda. Brodden af höstsädet, som till!en början ( visäde sig allmänt vacker och frodig, har på vissa trakter af länet lidit af torka och mask samt är derföre der mindre jemn och försigkommen, men har för det mesta ett lofvande utseende. Från de delar af Hedemora och Gagnefs socknar, der grödan af hagel blifvit förstörd, hafva ansökningar om stätsbidrag till understöd för de mest behöfvände redan inkommit för att till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning:öfverlemnas, doch det är sannolikt att Särna socknemän icke utan understöd kunna draga försorg omr; de bland församlingens fattige, som till följd af den. timade missväxten blifvit i saknäd af eller erhållit blott ringare afkomst utaf jordfrukter och spantäl; an someljest: varitcatt påräkna.c Äfren inom vissa andra trakter; der skörden, enligt. hvad dfvanberördt är, mindre förmånligt utfallit, blir svårigheten för den fattigare befolkningen att anskaffa erforderliga lifsförnödenheter sannolikt större än vid vahliga förhållanden, helst förlidet års skörd derstädes föranledde en del af denna befolkning utt för sin lifsbergning söka understöd hos stated och derför bäftat i skuld, samt några spanmålsförråder nu icke såsom då äro der ;från föregående år besparade. En sådan svårighet torde likväl uti icke. ringa mån rhinskas genom stegrade priser ej mindre å körsler, söm dock hufvudsakligen blifver beroefide af vinterförets beskaffenhet, än äfven å andra arbeten samt ;å allmogens slöjderaror; och med någon visshet kan sålunda: ej nu beräknas, buruvida icke äfven dennå mindre del af länets ållmoge, likasom det för allräogen inom länet i öfrigt, med afseesde å den i allhänhet fördelaktiga beskaffenheten af årets gröda,