Aftonbladet – 12 november 1855, sida 2

af sina tanklösa panegyrister, som af de. föga middre oeftertänksamma och långt ifrån oväldiga angriparne... År det då skäl att ställa sig så, som litade man mera på några få mer och mindre tillgifna favoriter, än på den välsinnade mängden af lojala svenskar, hvilka afsky det hemska gräfvandet i död konungs mull, och som ingen ting högre önska än att kunna med godt samvete och stärkt mod bilda en sköldborg kring tronen... Här måtte ligga något förfärligt missförstånd: till grund för allt detta... Och må, i himlens samt fosterlandets namn, det varda ljus i mörkret. — Men bort med irrblossen! I... E—mnm. Vi böra ej afsluta detta referat utan att på samma gång tillägga det omdöme, som den särdeles. moderata och. fogliga tidningen Blekingsposten fäller öfver Barometerns artiklar om systemet å allerhögsta ort. Blekingspösten yttrar sig derom sålunda: Den välkände medarbetaren i tidningen Barometern E—m har i nämnde blad uttalat sina åsigter om Systemet å allerhögsta ort — samt här å orten,. Hr E—m granskar, med stor skärpa i sina ord, de sednaste befordringarne till pastorater i Lunds stift. Han har icke velat fästa sig vid hvad grundlägen stadgar i afseende på H. M. Konungens personliga förhållanden, och derför äfven föraktat den smygväg, som eljest så ofta följes, att framkomma med sina anmärkningar mot regeringen. Ehvad man härom må säga, kan äfven den ärligaste rojalist dock icke neka till; att hr E—m är en så ärlig svensk som trots någon —--ärligare än alla lejala krypare, som antingen icke våga eller för. vissa orsaker icke vilja, säga ut hvad som ligger dem på hjertat. H. M. Konubgen skall också med sina kända högsinnade, verkligt svenska tänkesätt, hålla hr E—m räkning för denna frimodighet som, om den än ledt till oväntad bitterhet, — dock tydligen äfser att med godt samvete och stärkt mod bilda en sköldborg, kring tronen. i NORGE. I dag ankommen nörsk post medförde tidningar från Christiania af den 9 dennes. Medden nya kyrkan i Christiania har man haft den oturen, att kupolen, sedan de bågar öfver hvilka: murningen skett blifvit borttagna, sjunkit så mycket satt den åter måste nedrifvas. Arkitekten, hr v. Hanno, skjuter skulden på murmästarne, och dessa åter på arkitekten. Från Christiansand telegraferas den 6 dennes: . I går afton stötte franska örlogsångfartyget le Petrelle under utgående på grund vid Maagholmen; tjockt men stilla väder. Angfartyget hade lots ombord. S:t. Olaf, som; kl. -H passerade inåt från Hamburg, utsatte sina båtar för att bistå det franska ångfartyget, hvars manskap blifvit räddadt på Randön. Le Petrelle är fullt med vatten och kan knappt räddas. Förmodligen drifver det i den starka sjögången i dag af skäret och sjunker. I en sednare :telegrafdepesch: af den 8 heter det: I dag afseglade Le Petrelles mans skap, med undantag af chefen, med det engelska linieskeppet Ajax. .. Petrellen.. har sjunkit. Förhör har i dag hållits, men resultatet är obekant. Skulder ligger förmodligen hos lotsen. UTRIKES. Med ångfartyget Bore, erhöllo vi i går utländska blad från London af den 5, från Paris och Brissel af den 6, från Berlin af den 7 och från Hamburg af den 8 dennes. De innehålla föga nytt från krigsteatern. Monitören publicerar ytterligare en rapport från amiral Bruat rörande Kinburns intagande. Afvenledes finner man i Monitören en rapport från befälhafvaren öfver franska blokadeskadern i Hvita hafvet, som sammanfattar resultaterna af årets kampanj i detta aflägsna farvatten, hvilken i anseende till den inträdande vinterkölden blifvit afslutad med utgången af Oktober månad. Af de sednaste ryska depescherna från Nikolajew erfar man att de allierades läger på Kinburnska landtungan blifvit upphäfdt och trupperna inskeppade, hvaraf ytterligare bekräftas att något angrepp i höst icke mera tillärnas mot Cherson eller Nikolajew, och att de allierade tillsvidare nöja sig med att inlägga en tillräcklig garnison i Kinburn och låta en flottilj af ångfartyg och kanonbåtar qvarstanna i Dniepr-Liman. . Några franska blad sysselsätta sig mycket med sachsiska och bayerska premierministrarnes resa till Paris, hvilken dock både nordoch sydtyska blad frånkänna all politisk betydelse. FRANKRIKE. Man fästar i Paris icke ringa vigt vid de båyerska och sachsiska utrikesministrarnes, hrr von der Pfordtens och von Beusts närvaro i Paris och deras talrika sammankomster med kejsaren och med franske utrikesministern. Märklig i detta hänseende är isynnerhet den uppfattning af saken som gifver sig tillkänna nti de såsom halfofficiella ansedda tidningarne Constitutionnel och Pays,. Förstnämnde blad innehåller en artikel, som synes . gå ut på att bereda allmänheten på det förestående upprättandet af mera vänskapliga förbindelser mellan. de mindre tyska staterna och Frankrike än som hittills: egt rum. Dessa stater hafva alltifrån krigets. början varit lifvade af ryska sympatier och ba egnat czarens sak ett värdefullare bistånd än man föreställt sig. I Det lyckades för koalitionen mellan dessa småstater och för deras intriger, att trotsa Österrikes politik och att hindra tyska. förbundet från att inslå den bana som af .vestle itstttsloenätttnttnentoniteiete aMSN sätten rr par on ES i Så flöt ao min väg ifrån stridens larm: