Aftonbladet – 31 oktober 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 31 Okt. Hvad innebär skolfrågan? D Vi slutade vår föregående artikel med en erinran, att man för en rätt uppfattning af denna fråga äfven måste till besvarande upptaga dessa: Till hvad gagn och till hvilkas förmån är det, som förändringen af våra offentliga läroverk i det nya skolsystemets anda blifvit yrkad och fortfarande yrkas? Och hvilka äro å andra sidan de, som kämpa så hårdnackadt deremot, att, ehuru konungen i enlighet med ständernas önskningar och beslut för flera år sedan anbefallt. genomförandet af läroverkens ombildning i en viss riktning, denna förändring likväl flerestädes antingen alldeles icke blifvit verkställd eller ock endast verkställd till skenet och på ett sätt, hvarigenom ändamålet — den borgerliga skolbildningens upphjelpande — alldeles förfelats? Vi skola försöka ett svar på dessa frågor; eller rättare, vi skola försöka att uttala det svar, som i afseende på dessa frågor redan sväfvar på läsarens läppar. Det har längesedan och med rätta blifvit sagdt, att det nya skolsystemet egentligen är föräldrarnes system. Föräldrar, som vilja uppfostra sina söner till bildade medlemmar af samhället och dervid gå på en gång klokt och kärleksfullt till väga, tilltro sig icke att redan vid den ålder, då barnen behöfva gättas i skola, på förhand bestämma, om dessa i en framtid skola blifva prester eller ingeniörer, läkare eller grosshandlare, vetenskapsmän eller näringsidkare. Hvad de framför allt annat begära af skolan såsom läroanstalt är: att gossen måtte till en början erhålla en god undervisning uti de stycken, som för hvarje bildad menniska i vår tid äro företrädesvis angelägna att känna; att hans anlag härunder må få tillfälle att utveckla sig efter det pund, som Gud förlänat honom, utan att han hvarken å ena sidan anstränges för hårdt genom tvånget att följa med dem som äro honom af naturen alltför öfverlägsna, eller å andra si) Se A. B. N:o 252,