Aftonbladet – 15 oktober 1855, sida 2

.Inrikesministern har till prefekterna aflåtit ett oirkulär, hvari ham Ippmanar dem att öfverallt befordra gpprättan et af komitter, som hafva för ändamål att uppköpa säd för arskaffandet af billigare bröd. Alla jarnvägsbolag ha nedsatt siaa frakttaxor för tramsporten af säd, jordfrukter och mjöl. Uppförandet af det ofia omtalade Hötel du Loadon i Paris har kostat inalles 12,789,782 fr., i hvilken summa doek äfven ingå kostRaderna för inköp sf tomten, ordnandet af Place du Palsis Roysl och inköp af möbler, hvilken sisträmnde utgifispost ensam öfverstiger ? millioser-fr. ENGLAND. Vi omnaämnde för sågra dagarsadan att Timös isnehållit ex yttisrst skarp artikel med axledsing af det gängse ryktet ox prins Fredrik Wilhelma af Preussen fillämnade förmälniag med drottnisg Victorias äldsta dotter. Denna artikel har väckt ett ofeatligt uppseende såväl i England som i utlandet och blifvit föremål för månrgfaldiga bstraktelseri tid nirgarme. Sedrast ha vi funmit artikela aftryckt i sjelfza den franska bJourzal des Då bater, om företeelse, som synes 088 ganska beteckzxarde, då mana kan taga för afgjord: ait dex eljsst så moderata fourzal des 5å bate redsktiox icke aftryckt Times häftiga anfall mot Preussex utam att på förbard ha gjor! sig underrättad huruvida sådant med välbshag såges på högre ort. Artikelx, som utgör ett samärkrisgsvärdt prof på det skri? sätt som stundom begagnas i den ongelcks preszexs förnämsta organ, har således fått et slags ytterligsre märkvärdighet såsom ett bevis på dem för ögonblioket rådarde stämnin gen rasakterna emellan. Vi meddela den dsr för här nsdan i sia helhet, dock med dst z aDbstsi gjorda förbehåll, stt vi lemma Times hela ansvaret för såväl inxehåll som forp af det språk som deri föres. Artikel lyder säluada: Efter första utbrottet af det sora revolutiomskrige: bemödade sig Preussen under flera år att undvik: hvarje komprometteranda förbindelse, och genom 8: vaeklande och föga hedrande, men till an viss gra lyeklig politik, var det i stånd att åt sina undersäte: bevara välgerningarne af en skamlig fred långt efte det det öfriga Europa försvagades eeh ödelades a kriget. All denna försigtighet och all denna skieklighet gagnade emellertid till intet. Skiekelsen giel i fullbordan eeh Preussen -kom i en belägenhet de: det blef det omöjligt att afvända de faror sem des: klenmedighet hade undvikit. Tysklands stora militär makt, hjeolteskelan, det förlofvade landet för tactiei, till hvars revyer strömmade från alla vrår a! Eurepa de som ville i grund studera krigskenster, Preussen föll, kressadt af ett enda slag, sisom er jätte utan hjerta, på slagfältet vid Jema och öfverleranade inom fjorton dagar alla sina fasta platser ji segrarens händer. Vi betvifla likväl att denna hårda motgång och alla de derpå följande outsägliga för ödmjukelserna till den grad nedsatt den preussiska monarkiens karakter ech prestige som Fredrik den stores vanslägtade åttlings uppförande under de trenne sista åren. Deita uppförande har för verlden förkunnat, ati den kengl. familjen i Preussen betraktar sig sjolf sksom dem ryska inkräktningens avantgarde, att den. betraktar sig såsom satrap, till dete.a yttre net obersende, emedan sådant öfverensstämmer boerrskarens afsigter, men i sjelfva verket talande en främmande ech fientlig makts språk och verkställande. dess vilja. Följderna af äetta uppförande äro af två slag: å ena sidam har Preussen nedsjunkit från rangen af stormakt, och dess närvaro i den europeiska rådsförsamlisgen har blifvit blost en list för att, under skenet af opartiskhet, gifva två veta af fem för Ryssland; å andra. sidan har, om vi ieke misstaga oss, öppnat sig: ett eöfverstigligt svalg mellan Pranz sens hof ech felk. Alla nationens känsler, dess fo sterlandskärlek, dess sjolfständighet, dess urgamla med, dess så upplysta intelligens ha blifvit sårade osh kränkta genom de sednaste årens förödmjukande skädespel. Den kungliga familjens namn äre i patienens ögon förbundna med tanken på undergifvenhet för utlandet, med tanken på natienel förnedring, med tanken på ett systematiskt uppoftramde af Preussens intressen åt det ryska inflytandet. -. Nationer hvarken älskar eller fruktar sin kung, eeh hon ser i henem och hans familj blott repressntanterna af det som hen fruktar och sem hen hatar. Vi göra ej dessa anmärkningar i afrigt ait uppväcka nägen missämja emellan detta land och Preussen, utan emsdan de hafva ett emedelbart samman bang med ett högst ömtäligt och intressant ämne. Samma dag vi tillkännagäfro Sebastopols fall omtalades äfven att prins Fredrik Wilhelm af Preussen anländt till Balmoral i afsigt att fermera närmare belmntskap med engelska kronprinsessan, Man vill nemligen veta, så vidt man kan veta någonting om ett ämne af detta slag, att år 1851, när hennes kongl. höghet hade nätt den mogna åldern af 10 är, ett slags preliminär öfverenskommelse blifvit träffad, att hen en dag skulle blifva brud ät den unga prinsen, sem är presumtiv arftagare till preussiska kronan; och nu, då prinsessan hunnit femten års älder, är det att förmeda att underhandlingen är på väg attöfvergå i ett annat stadium. Det är kungliga parsoners elycka att dessa familjetrarsaktioner, som i det enskilda lifvet bällas så bemliga, ovilkorligen måste b handlas som ett ärende af allmän natur, då de ej blotå röra två unga menniskors lyeka eller elyeka, utan äfven politiska alliansfrågor af största vigt för kejsarväldens eeh komungarikens blifvande öde. Är det då, eller är det ieke gagneligt, att en Englands dotter intager sin plats på Preussens tron? och då de beferdra ett sådant parti, fästa de derå mest intres serade parterna tillbörligt afseende på den unga prinsessans lycke eller vår drettnirgs och hennes rikes trygghet, ära oeh välfärd? Vi fästa oss ieke vid den preussiska maktens hastiga oeh synbara sjunkande sedan 1881, ej beller skulle vi, följande fordna tiders exempel, betrakta det såsom något vigtigt hinder om det sku!e lyekas konung Vredrik Wilhelm att ställa hvad som en gång var en stormakt i. bredd med de små konungarikena Saehsen, Bayern eller Wärtemberg. Det har aldrig varit Englands politik att söka förbund med stater af första rangen, och så ofta det afvikit från denna politik har det fått skäl att ångra det. I ett hänseende mäste likväl en förbindelse med Preussen anses säsom ott stog till en förbindelse med Ryssland. De tvenne furstefamiljerna äro eupplösligen insnärjda i de baad som Skans af slägtskap, sympati och ömsesidiga intressen; och det behöfves ej mänga argumenter för att visa, det den närrarande tiden är. illa vald för at bringa oss i beröring med Petersburgerhofvet eller att väcka misstankan derorn, att det utöfrar någet inflytande på någon del af Eoglands kenungafamilj. Genom Rysslands för