Aftonbladet – 28 september 1855, sida 2

1HUJ ars statsnvaltning bliidade nya regeringen och öfriga hufvudpersoner bland 1809 års revolutionsmän, samt öfver dessas karakterer och uppförande emot hozom och mot hvarsndra, hvaröfver de Bergman-Schinkelska Minnena, ej allenast sprida en högst ofullständig och derigenom missledande utan ock en i ganska många hänseenden alldeles falsk dager, hvilken påkallar en sträng, samvetsgrann kritik, derest den historiska sanningen, så i afseende på personer som saker, icke skall komma alltför mycket till korta. Vi måste till ett följande n:r uppskjuta de speciella detaljerna rörande 1815 års riksdags särskilda utskott samt de händelser som derutaf närmare föranleddes. Hör vilja vi blott i korthet genom några allmänna drag på förhand antyda den stora vigt som nämnde riksdag eger för hela var inre historia och specielt för teckningen af Carl Johan såsom menniska och regent. Särskilda utskottet 1815 gaf anledning till uppkomsten af en verkligt konstitutionel, parlamentarisk opposition, hvilken förut aldrig funnits till i Sverge, hvarken under förra riksdagsperioder i 18:de århundradet, eller ifrån 1809 till 18:5. Förtjensten derutaf tillhör ensamt och uteslutande prosten grefve Bogislaus v. Schwerin. Med stor kraft, klarhet och vältalighet uppdrog han under denna riksdag skilnaden emellan den oansvarige regenten och hazxs ansvarige ministrar, vände granskningen och oppositionen mot de sednare på det att regentens majestät skulle kunna hållas i okränkt vördnad och helgd, visade nyttan, nödvändigheten :och den höga samhällsbetydelsen af en sådan opposition, och uppdrog på detta sätt till lif och blomstring det hittills outvecklade föga förstådda fröet till ett sannt konstitutionelt statsskick, som i 1809 års regeringsform och motiverna dertill fanns nedlagdt. Under 1809 års riksdag existerade visserligen på riddarhuset en opposition, och denna ingalunda svag, de förut ofta nämnde så kallade gustavianerna. Men denna opposition var till syfte och sätt att gå tillväga ingenting mindre än konstitutionel och parlamentarisk; till syftemål var den kontrarevolutionär, och de medel och de utvägar den använde voro mest ränker och intriger, ingalunda den öppna, fria diskussionen. Vid Örebro riksdag och tronföljarevalet 1810 infunno sig icke gustavianerna, bortskrämda derifrån af den allmänna sinnesstämningen i landet, föranledd af Carl Augusts död, af oroligheterna i hufvudstaden och af Fersiska mordet, tillstäldt, såsom man ej saknar anledning att tro, just för att injaga dem skräck och afbålla dem ifrån riksmötet. Vid 1812 års riksdag utgjorde deremot gustavianerna regeringsoch hofpartiet, genom hvilket allt då bedrefs, såsom i det föregående blifvit visadt; — 1809 års män åter, som då hade bort uppträda i en konstitutionel opposition för att freda och trygga sitt verk, det nya statsskicket, stodo i stället handfallne, rädde, väntande statskuppen, och att denna då uteblef och afvändes, torde kanske till stor del äfven få tillskrifvas prosten grefve v. Schwerins ädla, frimodiga och kraftfulla uppträdande uti ett samtal med Carl Johan, under hvilket han oförskräckt skildrade hvarthän en sådan bana skulle leda både prinsen sjelf och hans dynasti, derest hon beträddes. Men grefve Schwerins förtjenst vid 1815 års riksdag var icke blott den positiva att vid våra riksdagar skapa och installera en verkligt konstitutionel opposition och att hafva ledt denna in på den parlamentariska, fria och öppna diskussionens område, utan ock den föga mindre negativa, eller den att hafva -gjort slut på den ickekonstitutionella oppositionen, hvars vägar voro mörkrets och hvars vapen och verkningsmedel voro intriger, korruption och hemliga röstvärfningar. Grefve. Schwerins opposition gaf dödshugget åt gustavianernas. HRedlösa, bade dessa sedermera ej annat att göra än att kasta sig för den nya dynastiens fötter och ångerfullt bönfalla att blifva upptagne i nådens sköte; de dröjde icke heller länge, de flesta med åsidosättande af all personlig värdighet, att göra det, Carl Johan mottog dem med öppna armar och de blefvo snart nådens och favörernas mest gynnade skötebarn, men på samma gång till återtjenst de pålitligaste Yoteringsmaschinsrna uti riksdagsmekaniken. Knappast har väl någon svensk medborgare, med undantag af Adlercreutz och Adlersparre 1809, varit i sednare tider så populär som Schwerin i hast blef det 1815. Orsaken dertill var enkel ech naturlig. Alla hade i sin känsla behofvet af en sann konstitutionel opposition, alla kände lifligt behofret ef en öppen, fri diskussion öfver statens och fäderneslandets angelägenheter. Schwerin var mannen som trädde upp, och med framgång, för att fylla det allmänna be-Å hofvet. Fördenskull slog hans opposition så l an på alla klasser. Och det var ett vackert I drag hos nationen, oeh tillika ett talande bevis på huru djupt behofvet kändes, att denna rättvisa hyllning hembars åt Sehwerin äfven af dem — och de utgjorde visserligen luraliteten — som i öfrigt ingalunda delade ans åsigter eller grundsatser. Till sina politiska principer var nemligen Schwerin sträng aristokrat, det vill säga i engelsk mening, och vida mer tory än whig, och såsom prof på hans ekonomiska grundsatser må blott anföras att han var förtjust öfver de samma år i England af de aristokratiska fastighetsegarne införda spanmålslagarne, samt i allmänhet högeligen hyllade prohibitiva priniper, n. b. då det gällde fastighetsintresset eller jordbruk: och bergsbruk, men ingalunda i afseende på industri och borgerliga hamdte1 gustavianskt intresse ännu nästan lika stor, hvarpå den skandalösa Bryggerska konspirationsprocessen 1821 (ett värdigt motstycke till Klinkewsirömska pigkonspirationen 1817) oeh de med så mycken ifver förda polisundersökningarne öfver brefven sem funnos utkastade i riddarhustrapporna år 1823, voro talande bevis, flera andra att förtiga. Ja, hura mycket han äån hade gjort för att vinna kejsar Alexanders personliga bevågenhet, och fastän han genom familjfördraget formligen hade försäkrat sig om ryska bofvets garanti för sin och sin dynastis orubbade besittning af svenska tronen, så mister JT. han Sndnsk allt: sön väta Alawandar nah -— a