Aftonbladet – 19 september 1855, sida 2

het; det är ett rent mekauiskt arbets, som, der det ej dödar, uppslukar åyrbars förmögenheter. Men äfven om tnan ej endasxt vill se frågam från damma deres högets syrpunkt: — hvilzen fördel skulie det j 7ara för hamdsin och industrien satt mäster ögonblickligen utan fara för misstag kusra skaffa sig resultaterna afl em mängd beräkningar, som de skickligaste ! messkliga räiksemazkiser endast efter ett myo. ket längt arbete kumma gifvs! Ockaå har man reda länge sökt åstadkomma apparater 80m tunde förkorta kslkylerra och till och ed befrie opsratörem frår stora aritmetiska tal, Silunda ha kinesersa redaa i årbusdradsn begagnat sig af räksekulor, af samme slag som de bvilka biljardspelare begagaa för att markera sias points. Pasesl, så käsd för sitt uppfinningsrika smille, hada äfven uttömakt en räksespparat, hvarsef man ser flera prof i aCorservatoire des Arig et Metiera.s Detta slags maskiner, som exdast äro äm: sade att verkställa additiomer och subtraktioser, kunde endast skänka iutresse åt de okun: siga tider, för hvilka de voro ämnade. Wes i samma mån aritmetikens elsmenter blif! vit en väsentlig del af folkumdervistingen, i samma mår som veteuskapen med: gina tasen tillämpningar imträngt på industries område, har man måst söka fulikomligare uträksingasätt. Genom den beumdramsvärda uppfieningen af logaritmerma, som daterar sig från början af 17:e seklet, uttänkte Neper och de, som sedermera, på de af homom Jagda grunderga, upprättade tabeller, maskiner, hvilkas bruk aldrig skall råka i förgätenhet. Hvilkan lycklig uppfinning är nemligen ej dan, med hvars tillhjetp man förvardlar multipli: katiomer till additioner, divisioner till sub: trsktiower, dignitetsupphöjningar till multiplikatiomer och rotutdragnimgar till divisioner! Ifrån tabeller till verkliga räknemaäskiner af en ytterlig. enkelhat var det ej mer än ot enda steg. Om man nemligen för att verk: ställa en multiplikation emdast behöfver ad: dera logsritmerna för de begge faktorerma och sedan uppsöka det mot summan svarande ia: let, och vioe versa för divisionen, så är det klart att den emklaste räknemasrkin blir en tumstock, försedd med afdelningar, hvilkas afatård öfverallt äro proportionela med logaritmernma för de på hvarje afdelning utmärkts talen, samt, vid sidan af denna, em annar tumstock af slideles enshaada beskaffemhat, så att man, för att addera två logaritmer, oudast behöfver lägga tumstockarme bredvid hvysramdra på det sätt, att de två proportionella längderna ligga med sina ändar emot hvsrandra, då man sedan på en af steokarae kan läsa resultatet af operatiomen. Sådsrm är, på några tillägg och modifikationer när, der logaritmiska tumstock som blifvit expenerad af hr Gravet, hvilken i 15 år syssolsatt sig msd denna fabrikation. Denna lilla apparat 4) har sin billighet i pris, sin enkelhet, sin tätthet (den är ea dubbellineal af trä om 25 cextimetrers längd) att tacka för att den befinner sig i händerna på alla ganioch ar tilleriofficerare, fabriksuppsyningsmän och jernvägsingeniörer; och han gör mycket god nytta hvar gång wan hastigt och utsn tillhjolp af papper vill lära känna resultaterna af beräkniugar, som ej äro af mera komplicerad natur Avad de approximativa talen beträffar äro de mer än tillräckliga i roånga fall, ty de ange resultaterna inom Ya, 2f deras värde. Mr Leon Lalannes räknetafla ge äfven: så en lycklig tillämpnming af logaritmeraa; det är en medelst parallela linier indelad tafla, af hvilka em del äro horizontala, andra äter vertikala, och hvilkas afståmd, liksom skjutlinealen, äro proportionella efter tal-logaritmernas progression. Utrymmet tillåter ora ej att ingå i vidare deteljer öfver detta slags räknemaskin; vi säga blott att bruket af densamma nära nog liknar det af Pythagoras abacus, och att den framför skjutlinealen erbjuder fördelen af större billigheti pris, men tillika är utsatt för em hastigare förstöring: den är äfven mindre beqväm att transportera. Utom dessa apparater, som ännu lemma arbete öfrigt åt tamken, och hvilkas användande fordrar ex uppmärksamhet som man ej utan mean för ögonen skulle oafbrutet kuana bibehålla, finnas ännu andra som endast kräfva ett rent mekaniskt arbete och som i stora giffror uppteckna resultaterna för åskådaren, hvilken endast behöfver afskrifva dem. Sådana äro hrr Maurels, Jayet et c:is roaskiner och hrr Hoart et e:is aritmometrar. Vi kuana ej inlåta oss på en detaljerad beskrifaing af deras högst simnrika mekanisms men vi upp: mana dem, som deras yrken tvinga att ofte företaga mödosamma kalkyler, att gå och se aritmometern räkaa i trofesalen. Ända hittills hade räknemaskinernas ärelyatnad inskränkt sig till aritmetikens fyra operatiorssätt; men här ser man en ny, som ej låter förskräcka sig af den bögre matematiken och som, lemnande åsido sina föregåsgares pro: saiska förrättniagar, sträfvar att uppmå högre syften. Det är Sverge som skiekar oss denna monumentalapparat, ett om tålamod och skicklighet vittnande arbete af hrr Scheutz, far och som, i Stockholm, som användt, den ene sine mognare ålder dem andre sin ungdom på uttänkandet af denna maskin, som de börjat för tjugo år sedan. Isskränkta tillgångar hafva ej förmått afskräcka dessa två modiga arbetera, och vi ha deras ihärdighet att tacka för en af de märvirdigaste maskiaer. Mas kan med dest tillhielp lösa eqvationer af 4:de graden, och genom en utvidgning af apparaten skulle man, utan att vidtaga någon förändring i systemet, kusna höja sig till ännu högre grader; man kan likalsdes med dess tillhjelp interpolera funktioner af alla slag, Igabraiska eller transcendentala, så länge man kan anta den 4:de differensen som konstant, Denna maskin förI kroppsligar så tjll sägandes differensmetodeu genom en högst sinnrik mekawism och bar tillika alla denna metods fördelar i inter: polationsproblemer. Resulteterna stereotyperas af maskinen sjelf, då man vill nöja sig med en approximation af 8 siffror, ehuru den kan geo 15. Vi ha framför oss liggande fiera på detta sätt stereotynarada tahallar sam kunna om pott hagrann