Aftonbladet – 13 september 1855, sida 1

a ———— kunnat iakttaga tystnad. Nu har den kunglig åtgärden en helt annan. betydelse, och de båda nordiska rikenas trefnad, unionens vidmakthållande, måhända till och med dess framtida bestånd bero i väsentlig mån på de föresatser hvarmed det höga uppdraget mottages och den trohet hvarmed dessa föresatser bringas i tillämpning. Tusentals volymer hafva blifvit skrifna om furstars uppfostran, egenskaperna hos lärare som böra utväljas och beskaffenheten af grundsatser som af dessa skola inpräglas. Eos furstar kommer det dock i våra dagar, mer än hos någon annan sambhällsklass, an på sjelfuppfostran. Det är ej längre den lärde mästaren, han må vara djuptänkande som Plato och rättrådig som Cato, — det är ej längre mentorn och guvernören som åstadkomma upptuktelse för tronen. Det är ur sitt eget bröst som den högborne lärjungen måste hemta föresatserna, det är ur aktgifvelsen på lifvet och menniskorna som han måste hemta lärdomarne. Han söker helst praktiska idealer, konkreta föredömen, efter :hvilka han vill bilda sig sjelf. Allt beror på hvar och huru han söker dem. Antingen söker han dem. i det förflutna. Han uppletar då — desto ifrigare ju mera han kan befara. att genom. sin person eller sin ätt gälla som: parveny — de gamla furstebofvens traditioner och söker efterlikna deras lyx och deras seder, så vidt tidsriktningen i öfrigt det tillåter. Han ånser, liksom föredömena han väljer, furstevärdigheten såsom en välfången besittning, till hvars trefliggörande försynen skapat större eller. mindre underlydande folk,hvilkas skyldighet:är att göra:-den högborna befattningen så angenäm som möjligt, och de sedliga lagarne, somögälla för den stora hopen, äro ej till för honom. Hvarie inx skränkning i den absoluta makten uppfattas af honom såsom en orättmätig minskning i de gudomliga prerogativer som tillkomma hans kast och det felas aldrig personer i hans medelbara eller omedelbara omgifnisg som stärka honom i denna öfvertygelse. Historien, åtminstone den nyaste, uppenbarar sig för hans blickar såsom: en sammanhängande väfnad af folkens. nedriga otacksamhet mot fursterne och i de representativa -författningarne ser han endast några revolutionära tillställningar hvilka -man får underkasta sig som ett öd vändigt. ondt när-man ej kan göra sig af med dem, men hvilka man icke är skyldig någon aktning, annat än så vidt de kunna begagnas såsom medel för ens: egna afsigter. Dessa åsigter gifva grundlynnet åt karakteren, men soma något måste offrasåt tidsanden, söker han gerna derjemte att vinna popularitet genom an tagandet af en viss sjelfsvåldig råhet i seder, som han ganska oriktigt föreställer sig skole. behaga massorna, em vies affekterad gröfhet, som skall gälla för öppenhet; med ett ord ban frestas att göra sig sämre än han är för att behaga den populära ingtinkten, icke vetande att hvad som är lågt icke kan behaga någon, ej ens lågheten sjelf. Men å andra sidan måste också värdigheten upprätthållas och då kan det lätthända ät barska miner och snösor anbringas i ganska oträngda fall äfven mot personer som genom gin ställnin å i sambället, sin karakter och sin öfverlägsenhet i vett och insigter hade förtjent ett helt en bemötande. ler också vänder han blicken framåt, fö alt i de förändrade tidsförhåHlandena, den nys sambällsanden söka regeln för sitt tanke-hanrdlingesätt. Historien visar honom 23 ; kl let för en fortgående inkräktniv 3 de 2 atällysta maktområdet xmed Gudsg aäle. ja frid en stigande aktning för ma-veto mänhet, en alää; tä 4uskovärde i allwake --suse Utvec öjli Öl agg joka och välbefinnander Beg rede kllda ställning finner h ärpning af de för alla gällande eeäli a ONEIp fmedan dan lärt sig inse att furstevördighe. en i och för sig sjel i 5 ligheten att utmärka nig kr alla SA mor eliska företräden. Flän iler då rr ätt, att de fria institut: H i att vara ett ingrepp förslorkak I ifrån tvärtom äro den enda möjligheten een upprätthålla deras ställning och deras de ende; att lagarnes makt är större än i sd vi dernasg, och att den verkliga sambällsb vär relsen ligger i en ständigt tll det bättre f ortgående utveckling af den stora Makar odling och öfvertygelser. En sådan up fattning verldshändelserna och tmehskligheten kan rå annat:är gifva lyftning åt hans sinne, all och oförvitlighet åt hans enskilda lif och å hans offentliga uppträdande förläna en mild re ber ighen, lika skild från en vulgär ighet som öjli öj ig gon rån ett löjligt och stötande Tiden är snart inne för H. K. i gö sitt val, eller snarare att öRtligt bekant hvilken riktning han gjort det, ty den aa redan trädt inom den stadgade mannaålder; sräns bör vara klar för sig sjelf i ssonde på verldsåskådning och lefnadsföresatser ; hen denna offentliga bekännelse kan knappast änNN sägas vara afgifven. En furstes privatlif, ans sätt att uppträda i den allmänna sammanefnaden, hans bemötande mot offentliga eller RE ;msevis tillhört den ena och andra af des Dåda nationer innan Louisi i id le Förenta Staterna. islanas intagande bland