Aftonbladet – 10 september 1855, sida 2

— Från Örebro berättas i Nerikes Allehanda om de betydliga byggnadsarbeten som nu pågå derstädes. Stora gatan söder om stora torget är omplanerad, och man är pu sysselsatt att jemna planen närmast söder om kyrkan, hvsrest förut varit begrafningsplats och der följaktligen träffas en mängd menniskoben närmast under stenläggningen. I stället för att gårdarne i mellersta stadsqvarteren varit bebyggda ända ned till ån, kowma nu att öppnas breda strandgator. De qvarstående byggnaderra vid Stora gatan, rådhuset och Bromsiska buset, utgöra betydliga hinder för gatans utvidgning, och komma dessa gamla byggnader att skjuta långt ut på den breda vägen, till dess de Kunna af staden inlösag och nedrifvas. Övrebrobladet uppräknar en mängd enskild: personer tillhöriga tre och fyra våningars stenhus som äro under byggnad, och slutar sin artikel med några allrmänna reflexioner om ortens tilltagande industriella liflighet och några notiser om tegeltillverkningen, hvilka vi här anföra: Man ken inse, att här mäste råda en betydlig och ovanlig liflighet, då dels stadens återuppbyggande, dels planeriog af gator och torg, dels också arbetet på jernvägen och på Lillåns sänknviog kräfva mänga armar. Men j nog med sarbetsre; äfven materialier till byggnader mäste strömma hit frän alla båll till en mängd, om hvilken Örebroborna sjelfva för tre är sedan kosppt kunna göra sig ett begrepp. Endast artikeln tegel tillverkas, bitföres och kopsumeras tillen orimligt stor mängd. Utom de massor häraf som hitkomma sjövgen frön längre afstånd, och det som tillverkas vid de redsn längre tid tillbaka i gäng varande tegelbruken söder om staden, slås nu dagligen mänga tusental tegel vester om Örebro, der det ena tegelbruket efter och invid det andra uppstätt, som svampar ur jorden, inom ett par års tid. Af tegelslagerierna vester om staden äro isynnerhet tvenne välförtjenta af den upp märksamhet invänarne i staden och orten egnat dem. Det ena eger en ganska sionrikt inrättad tegelslag ningsmachin, som drifves med änga och är uppsatt af den bekante mekanikern och brobyggaren Hallström. Den säges slå tolf tusen tegel om dagen. Massans beredning, teglens formande och deras trans porterande till sina torkplatser — ailt verkstilles med samma machin. Ej längt derifrän slås äfven tegel ute på marken och med föga andra bjelpmede) än viga och mnskelstarka armar. Der hålla några engelsmän på att visa sin förmåga, som nästan gränsar till det otroliga. Den som ej sett deras förman slå tegel, kan knappt göra sig en föreställning om hans skicklighet, som betydligt öfverträffar de andra engelsmännens, ehuru äfven dessa äro våra svenska :egelslagare ofantligt öfverlägsna. Denne förman skall, då han är rätt flitig, kunna slå ända till sex tusen tegel och mera om dagen. Maärkas mä dock, att det engelska teglet är af smärre dimensioner än vårt vanliga svenska.