rräns för dessa ohyggliga scener, om hvilka han bland unnat anförde: Hästhandeln vid våra marknader består merändels uti hästbyten, hvarvid icke sällan byespenningen inskränker sig till några — supar bränvin eller några riksdaler, i förhållande till knotornas och refbenens större eller mindre synlighet hos de ofta föråldrade och redan utlefvade byteskreaturen., De mest glödande, från hjertat springande ord uträtta intet i vår försoffade tid, det är endast handling som kan, med jernfast vilja, genomföra några reformer. Det verksammaste medlet, att göra slut på hästplågeriet, är utrotandet af fördomen mot hästkötts ätande, så att hästen kommer i samma ställning gom oxen, nemligen att han gödes och slagtas till menniskoföda, när han ej längre kan göra fullkomlig nytta för fodret; ty så länge hästen afskys som orent slagtkreatur, skall alltid liksom en förbannelse hvila öfver honom, samt snikenhet och grymhet komma fortfarande att misshandla detta ädla, finkänsliga djur, hvilket, ehuru utmergladt, mörbultadt och lidande af lyten, vållade af omensklig medfart, icke unnas att dö, om en bloddroppa finnes qvar att utpressa eller en sena att gnaga. Undertecknad har, i min ringhet, gjort hvad jag kunnat, ty genom ihärdighet och fast vilja har jag kommit derhän, att jag under en snart treårig verksamhet slagtat i hufvudstaden omkring ett tusen åttahundrade hästkreatur till menniskoföda. För mödorna, bekymren och obehagen, hvilka varit naturliga följeslagare till ett företag som detta, har jag ingen annan lön, än att jag, under de sednaste fjorton månaderna, i följd af missgynnande konjunkturer för slagterierna förlorat några tusen rår, förut förtjenta genom omtanka och sparsamhet; men ehuru skymfad och nerskäld har jag dock, inom en af den allmänna fåkunnigheten föraktad verkningskrets, börjat en reform i stort, som så väl i moraliskt som ekonomiskt hän seende skall blifva välsignelsebringande för det all männa, ty af densammas genomförande har hela samhället glädje, heder och nytta. Ju längre jag kommer med mitt företag, desto mera inser jag huru oändligt mycket återstår att göra. I allmänhet är kreaturet i det uslaste tillstånd, bara ben och skinn, och det sednare i trasor, då häststackaren slutligen hamnar hos slagtaren. Skall hästen som slagtkreatur få lika värde som hornboskapen, så måste han gödas. För att genom en större följd af comparativa försök med olika foderämnen och utfodringsmetoder kunna utröna huru hästen skall på kortaste tid och med minsta kostnad bibringas högsta möjliga fetma, har jag med uppoffring af ett icke obetydligt afträdesbelopp öfvertagit återstående tio arrendeår på en landtegendom, , mil från Stockholm, dit jag i vår skall öfverflytta slagteriet samt inrätta gödstall för slagthästar. En hvar, som respekterar det rastlösa bemödandet att på det följdrikaste och mest praktiska sättet göra slut på det skändliga hästplågeriet, hvilket är en skamfläck på vårt lands civilisation, bör icke undandraga sig offret af en skärf på fåderneslandets altar, ty det är väl ej alldeles rätt att allt det bittra af företaget lassas ensamt på en enda medborgares skuldror. Då en sångare gifver konsert och målaren föranstaltar exposition för att få medel att på Italiens klassiska jord studera de sköna konsterna, torde det ej anses så himmelsskriande att hästslagta ren, om naturen gifvit honom i vaggan till faddergåfva äfven den ringaste förmåga att i bunden stil kläda sina bästa känslor och tankar, härmed till utgifrande vördnadsfullt anmäler en samling af sina Ungdomsdikter, för att blifva i bättre tillfälle att på ett mera genomgripande sätt sedan verka så väl till vårt ädlaste husdjurs räddning från en omensklig medfart, som till be redandet utaf en eund och billig föda åt den mindre bemedlade. Arbetet, som kommer att utgöras af omkring 230 sidor, fördelade i trenne häften, utgifves under titel af: Pegasus, en samling af dikter af hästslagtaren i Stockholm, och kostar i prenumeration endast Riksdaler Två Banko. Generalpoststyrelsen har i betraktande af ändamålet, för hvilket Pegasus utgifves, beviljat portofrihet för detsamma, så att det under korsomslag får kostnadsfritt med posten öfversändas hvart som helst i riket. I andra länder är det ett vedertaget bruk, att namnen på alla de medbor gare, hvilka på ett eller annat sätt medverka till utrotandet af fördomen mot hästkötts ätande, erhålla möjligaste största offentlighet, och kommer derföre at: i denna tidning införas namnförteckning på alla de hästvänner, hvilka prenumerera på Pegasus, samt under adress: Hästslagtaren Karl Ekeblad, Stockholm och Gamla Prestgårdsgatan n:o 18 insända prenumerationsbeloppet med noggrann uppgift på namn och adress. För undvikandet utaf en dryg annonskostnad beder jag vördsamt, att en hvar, som anser det vara sin medborgerliga pligt att medverka till utrotandet utaf den förderfiiga fördomen, bebagade efter genomläsandet häraf med första post insända reqvisition å arbetet, hvarutur som prof meddelas: