Aftonbladet – 4 augusti 1855, sida 3

Article Image
det af ett musikkonservatorium, som skall omfatta alla vid ett sådant institut ifrågakommande läroämaep, och hvilket skulle komma at öppnas i Januari månad nästkommande är. Denna kejserliga läroan stalt har till hufvudsakligt mål att kunna inom sig bilda och derefter låta utgå välinstruerade lärjungar, ait ät dessa sujetter mä kunna anförtros musikbefattsingarne vid de kejserliga teatrarne och instituterna. Professorer och lärare äro redan utnämde. — Paris. Vid stora operan instuderas fitigt hertigens af Coburg opera Santa Chiara. Man vill öfverraska drottningen af England vid hennes väntade besök med uppförandet af detta, af hennes slägting komponerade verk. — Mad. Lafont har på Stora operan debuterat i Halevy!s Judinnan. Hon är en ung sängerska (22 år) och eger en betydlig och högst lofvande tal. t. MIl Sophie Cruvelli. hvars engagement med nästa höst upphör, kommer derefter att öfvergifva teatern för att gifta sig med en rik bankir. — Efter Rogani har amsrikanaren Calzado blifvit direktör för Italienska operan. Tenoristen Salvi, som oyligen hitkommit med Calzado från Amerika, har fätt sig uppdragen den speciela ledningen af samma opera. Pr Berlioz, Halevy och Helmesberger, den sednare direktör för konservatorium i Wien, bilda en jury för bedömmandet af de musikinstrumenter som äro inlemnade till industriexporitionen; direktör Helmesberser har hedrats med orjförandeskapet i denna jury. — Berlin. Generalintendenten v. Hälsen har på Jera sanna musikvänners önskan förordnat, att hä lanefter entreaktsmusik vid talpjeser endast i det fall skulle uppföras, då den i likhet med Beethovens Egmont, Meyerbeers Struensee c. utgör en väsentlig del af den på scenen föregående hanilingen. Till följd häraf hålles kongl. operahuset stängdt från den 12 Juli till den 1 Augusti. Orkestern skall der under förvandlas till platser-för äskådare (82 parkettplatser). — Braunschweig. Spohr har uppehållit sig höärstädes sedan några dagar, på ett besök hos sina bröder. Han har denna gåvg icke såsom de förra ären be gagnat sig af sina ferier för att på andra häll leda någon större musikuppföring; han reser för att sköta sin helsa. Innan han hitkom hade ban besökt Hamburg och Libeck, der hans talrika beundrare för honom hade arrangerat ätskilliga festligheter. I en enskild krets härstädes spelade Spohbr med gin fru några salongsstyeken af egen komposition för violia och piano. Oaktadt sina 70 år, beherrskar han instrumentet med försvagad kraft; med sin egepdomliga mjuka och elegiska ton förstår han ännu att röra och hänrycka sina åhörare, särdeles i sitt oförgätligt sköna adagioföredrag. Braunschweig är Spohrs födelseort, och der har ban erhållit sin så väl konstnärliga som öfriga bildning. Härifrån afreser han öfver Hannover till Gandersheim, till en annan af sina bröder, och återvänder derifrån till Cassel. (Ny Tidn. för Musik.) — Bosporens mysterier. I Calidscha — berättas från Konstantinopel till Allg. Zeit.v — finnes på Bosporens asiatiska strand ett hospital för franska officerare, som äro på bättringsvägen. Nära derintill ligger en Rifaat Pascha tillhörig villa. Emellan invånarne i dessa bäda hus, nemligen de frarska officerarne och Rifaat Paschas fruntimmer inleddes snart kommunikation med biträde af i sådana ärenden skickliga och tjenstfärdiga personer på hvilka här icke finnes nägon brist. Resultatet blef att för kort tid sedan två bland paschans damer beslöto aflägga ett besök i hospitalet hos sina franska vänner. Under förevändning att besöka en väninna i ett annat barem (sådana besök räcka ofta fiera dagar) begäfvo de sig, klädda i franska soldatuniformer, som de på ett eller annat sätt lyckats öfverkomma, till hospitalet. Den, som vill betrakta detta de begge turkinnornas steg ur synpunkten af europeiska begrepp om qvinlig dygd och trohet och tvärt fördömma dem, bör komma ihäg, att qvinnorna i ett turkiskt harem i allmänhet äro köpta slafvinnor, på hvilkas egen vilja icke ringaste afseende fästes vid det slags äktenskapliga förbindelse de tvingas att ingä, och vidare att de dela en dylik stormagad, utlefvad gammal herres kärleksbetygelser med 3 å 4 andra hustrur eller slafvinnor samt alltid stå under uppsigt af råa svarta eunucker, af hvilka de ofta groft misshandlas. Om kärlek, aktning och trohet kan under sådana omständigheter icke vara nägot tal. Turkinnorna uppehöllo sig fyra dagar i hospitalet; men förhällandet förblef tyvärr icke länge doldt. Af unden eller svartsjukan hade bevakat deras steg och anmält saken för paschan. Denne lät genast omringa hospitalet med kavasser och fordrade tillbaka sina fruntimmer. Säsom en conditio sine qua non, fordrade de franska officerarne att kavasserna skulle aflägsnas; i annat fall ville de sje fva med våld köra bort dem. Paschan drog tillbaka sina kavasser, och nu förklarade officerarne sig beredvilliga att utlemna fruntimren, men blott nader det vilkor, att man icke tillfogade dem nägot ondt. Detta lofvade paschan och fick sina fruniimmer tillbaka. Men oaktadt sitt gifoa löfte, lät han genast insy dem i säckar och kasta dem i hafvet. De olyckliga voro hans slafvinnor, hans egendom, och derföre kunde han, efter turkisk lag och turkiska rättsbegrepp, förfara med dem efter behag. Rifaat Pascha har beklädt flera höga embeten, varit gesandt, minister för utrikes ärendena, minister i stora rädet o. s. v. samt haft flerfaldig beröring med den europeiska civilisationen — men turk har han förblifvit. — Språkförbistring i Marseille. I vår nya hamn, heter det i en skrifvelse från nämde stad, herrskar fortfarande ett lif och en rörlighet, som man mäste betrakta med egna ögon för att derom kunna göra sig ett begrepp. Ju flera skepp anlända, desto flera spekulatörer ser man etablera sig vid bamnen, såsom försäljare af spritdrycker, restauratörer, vinhandlare o. s. v. De hafva alla sina skyltar, med inskriptioner på alla möjliga språk, isynnerhet engelska, tyska, spanska, italienska oc grekiska. Framför en vinhandel nära hafvet står på skyltens ena sida: A Punion des deux nations, och på den andra: To the union of the two nations; och jag mäste erkänna att ätminstone i ett hänseende de begge nationernas allians är komplett, ty så ofta jag gick förbi stället och tittade in, sägs der icke en skymt till hvarken fransman eller engelsman; allt var öde oeh tomt. På en barberareskylt lästes: Hier wird Haar geschneit und der Bart rassirt. Längre fram .på min spatssrtur kom jag till ett litet värdshus, der jag med häpnad läste följande tillkännagifvande: Hier spriebt man deutsch unt prussien. För tusan — tänkte jag — jag har nu flera är varit borta frän Tyskland. Möjligen hafva preussarne under denna tid antagit ett annat språk. — För att taga reda på saken gick jag in och begärde på tyska en batelj vin. Värden kom straxt i egen person emot mig och tilltala le mig artigt, men på en holländsk dialekt. Efter att hafva bjudit honom ett glas vin, AXE RR man och som för knappt ett år tillbaka utgått

4 augusti 1855, sida 3

Thumbnail