Aftonbladet – 4 augusti 1855, sida 3

männa så väl som sig sjelfva nytta med den erfarenbet de i sitt yrke förvärfvat. Med stor ledsnad har jag att anmäla uppbringandet af fyra vära fartyg af de engelska örlogskryssarne, på grund af förment brytande af blokad mot de ryska hamnarne i Östersjön. Tvenne af dessa fartyg äro svenska, nemligen galessen Problem och skooerten Ejlida, bäda hemmabörande i Carlshamn; je andra tvenne äro norska skonerten Jobanne Marie af Stavanger och skonerten Nornen at Bergen. Som de respektive befälbafvarne på dessa fartyg alla förklarade att deras afsigt ej varit att bryta nägon blokad, och att en sådan vid uppbringningstillfällena ej ens varit af dem känd, gick jag genast i författaiog om anordnandet af deras försvar inför emiralietsrättep, men efter längt utdragna och för rederierna betungande rättegångar blefvo de samtligen i aämde rätt kondemnerade och i följd deraf sälde som soda priser. Då det emellertid ännu förekommer tvifvel angående giltigheten af dessa fartygs uppbrinsande och befogenheten af den öfver dem i amiralietsrätten afkunnade domen, har vidkommandes rätt il appell vid gehbeimekonseljens justitieafdelning vifvit reserverad, samt nödiga mått och steg vidtagne 1 appellmälets utförande i enlighet med de instruktioner som blifvit meddelade af Kongl. Maj:ts härvarande beskickning. Huradant det slutliga utslaget häraf än mä blifva, anser jag emellertid min pligt sara att åtvarna a!la svenska och norska redare, så al som skeppsförare, för följderna af hvarje försök ut bryta elier kringgå en kand och effektiv blokad; sen det bör ä andra sidan vara dem, såsom neurala, obetaget att söka de fördelar hvartill de annars :ro berättigade, genom bandel med säväl den ena om den andra af de krigförande msakternas underster, i öfverensstämmelse med folkrätiens principer. En del fartyg, som förut seglat under rysk flagg nen som pä olika tidsr genom köp öfvergått till svenska eller rorska egare, hafva blivit behörien naturaliserade stsom boaa fide tillhörighet af lans. Msj:ts undersäter, och segla nu dels under ensk, dels under norsk flagga. Sä vida dessa artyg äro försedda med behöriga gokumenter, föreinve3 i de engelska lagarne inga stadganden som cunna invalidera deras redares eganderätt, men då e britiska avktoriteterna hafra sig väl bekant le fartyg, som fcrut varit rysk egendom och vid lera3s anträffande under -.svensk och norsk flagga, införa tvifvel huruvida sådana i verkligheten äro decss Nya redares egendom, har det vid flera tillfällen nträffat att skeppsförare, vid ankomsten till britisk hamn, lidit stor olägenhet derigenm att deras fartyg olifvit qvarhållne samt deras skeppsdokumenter och äfriga papper dem afhände och insände till vederbörande myndigheter, för att underökas. Hittills har, .ili min kännedom, ingen vidare olägenhet häraf uppstått än fartygets uppehållande för några dagar, som emellertid då skepp med dyrbara laster, som lätt togo skada genom upphettning o. d. anlöpa en hamn för ordres, lätt kan leda till ganska betänkliga följder, och jag vet ej att något enda så beskaffadt svenskt eller norskt fartyg lemnat minsta rum för misstanka att dess synbsre redare ej i verkligheten så varit. Emellertid bar jag ansett lämpligt att anmoda befälhafvarne på sädsne fartyg, då de anlända till en britisk hamn, att genast på konsulatet deponera alla deras papper, köpebrefret inbegripet, och jag har föreslagit tullverket att officielt meddela mig de tvifvelsmål som möjligen kunna uppstå med hänsyn till något under svensk eller norsk flagga seglande farImporteradt. 188 Laster. Från Sverge och Norge . . . I 6331 Ryssland och Finland . . . . .) 248 Tyskland . . ss ss — — 1 420 Europa . . ov ss . . . f 12011 Britiska Nordamerika . . . . . ) 241 Förenta Staterna m. m. . . s a 15 Summa 1457 J: Importen från de europeiska länderna år 1854 utvisar en minskning mot 1853 af mer än 40 procent och af nära 10 procent mot medeltalet af 1851 och 1852. Denaa reduktion härrör af frånvaron dels af tillförseln från Ryssland, dels af föregående ärets stora tillökning i den preussiska importen. Den ofantliga tillförseln från Amerika under sistförflutre år godt gör icke bristen från Östersjön, ehuru tontalet från Canada och tillgränsande provinser utvisar en tillväxt är 1854 af 120 procent mot 1853 och af 100 procent mot medeltalet af 1851 och 1852. Hela importen af trävaror till London, upptagande 516,000 tors år 1854, utgör 10 procent mindre än 577,000 tons år 1853, men 20 procent mer än 432,000 tons, medeltalet af importen för åren 1851 och 1852. Sedan den tid då furutimmer (Red Pine) från Quebec upphörde att reguliert förse oss med byggnadsvirke, har det varit något högst ovanligt att i London se en så ansenlig import och så stora förråder af timmer från Canada. Upplaget af grantimmer (White Pine) utgör vid pass 18,650 loads och importen under äret har varit ungefär af samma myckenhet, sä att vår förbrukning endast har mediagit hvad som redan före ärets tillförsel fanns i hand. I Liverpool, hvarest förbrukningen af detta virke är allmän och stor, skulle den i London befintliga qvantiteten ej betyda mycket, men för oss utgör den ett aktningsvärdt item, då det tages i betraktande att förlagerna deraf under ären 1851, 1852 och 1853 tillsammantagne endast uppgingo till 20,000 loads och en tredjedel häraf var tillfyllest för vår inskränkta förbrukning hvarje vår, innan den nya tillförseln för året begynte. Försäljningspriserna hafva varit beroende af de förhandenvarande förråderna och betydligt under importkostnaden; skepps.immer för däck om. m. 75 sh. i medeltal, större eller utvaldt 85 sh. och några särdeles vackra stycken 100 sh. pr load. Tillförseln af smärre grantimmer för husbyggnad har åter utfallit förlustbringande i det att blott 53 sh. ill 55 sh. pr load derför kunnat erhållas, som varit mindre än fraktkostnaden. Att importera denna vara kan ej löna sig, så länge Sverge och Preussen förse oss med så mycket furutimmer vi kunna behöfva till samma priser. Nögra få mindre skeppningar af Caaada Red Pine timmer hafva likaledes befunnits opassande till täfian med Östersjö furutimmer, ehuru de försålts till 75 sb. 3 80 sh. pr load, i anssende till skilnaden i frakt., Vid början af förlidet år tycktes vi vara öfverhopade med utländskt furutimmer, på samma sätt som nu af kolonialbräder. 94,886 loads furutimmer, fottadt i de publika dockorna, ehuru dubbelt så mycket som vanligtvis i förlag, utgjorde dock icke hela det qvarliggande partiet. Med låga priser ökade sig förbrukningen, som förhållandet i allmänhet är, och af samma orsak hämmades tillförseln, i det Sverge endast försåg oss med 30,000 loads år 1854, istället för 43,000 !oads år 1853 och importen frän Preussen inskränkte sig från 122,000 loads år 1853 till minre än hälften, eller 48,000 loads är 1854. Då dessutom tillförseln från Riga, vanligen 5000 och 20 000 ioads, var alldeles afbruten och förbrukningen härstädes än vidare förminskade förräderna, bragtes de sedAra dammannAnm Töo. AROS vr RANA J