Aftonbladet – 28 juli 1855, sida 2

bruk eller missbruk skall inom kort försvinna, och att Riksens Ständer vid en blifvande riksdag skola reglera saken på ändamålsenligare sätt. Detta är också på det högsta af nöden. Att en reform härutinnan : varit behöflig långt för detta, lär ingen förnuftig menviska neka; och vi hafva hört militärer, som in nehafva posttjenster, sjelfva förklara sig anse deras ! förflyttning till en sidan plats såsom otjenlig och: orättvis. Vana vid en helt annan verkningskrets, kunna de mången gång alls ej sköta sin nya tjenst ; och det är visst ej utan skäl som man anklagar befordringssättet inom postverket för den mängd af oordningar inom samma verk, som i är med ens kommit i dagen. tease — Post-Tidningen innehöll i går afton åter ett brefutdrag rörande svenska expositionen i Paris och från gamma korrespondent som häromdagen meddelade några notiser derom. Vi låna ef P. T. detta utdrag, som, med an-språk på att vara från fullt tillförlitlig person, innehåller någon tröst öfver de så mycket öfverklagade miserabla arrangementerna: . . . Det skall säkerligen fägna tit att höra, det vi svenskar från flera håll blifvit komplimenterade för vår exposition. De franska embetsmännen sjelfve finna den särdeles lyckad och börja nu trkänna, det de behandlat oss illa då de på förhand, utan afbidan af alla upplysningar från oss, tilldelade Sverge ett utrymme som knappt är tillräckligt för en ordentlig uppställning af hälften af våra artiklar. Af derastal hördes genast vid hitkomsten att både kejsaren och prins Napoleon samt kejs. kommissionen ej väntade sig från Sverge annat än vos fers et aciers; det var den vanliga frasen. Nu åter finner man med för undran att Sverge är representeradt i alla de 30 klasser som generalreglementet omfattar, och till en del utmärkt väl, samt i alla öfriga ganska försvarligt. Ingenting dåligt har kommit. En del af juryerne för de särskilda klasserna har redan besökt vår afdelning. Åkerbruksjuryn blef förvånad öfver de vackra sädesprofven från Hedengrens egendom, experimentalfältet, Stjernsvärds Widtsköfle och Degeberg. Sjeifva framställningen af sädesslagen är ganska inbjudande. Klädesjuryn har fyra särskilda gånger med mycken. uppmärksamhet granskat våra kläden, med hvilka den var högst belåten. Ett svart klädesstycke från Smedjeholmens fabrik vann juryns utmärkta bifall. Äfven våra sidentyger bafva blifvit rätt omtyckta af juryn för denna klass. Man hade ej väntat att få se så vackra tyger från Sverge. Allt hvad fruntimmer heter betraktar med särdeles intresse vära broderier och isynnerhet tapisserierna från mamsellerna Lindgren, Wancke och Henriques i Stockholm, fröknarne Liljestråle, mamsell Lincke i Göteborg samt några andra. I fråga om slädor hafva vi inga rivaler. Våra tre slädor äro lika mycket omtyckta af herrar som af damer. Jag förmodar att de utan svårighet bli sålda här. Den lika skicklige som anspråkslöse professor Bagge från Fablun har med en beredvilighet och outtröttlighet, som ej nog kan erkännas, egnat flera dagar åt ordnandet af våra produkter från mineralriket samt uppställt dem i systematisk ordoing, på ett tillika ganska smakfullt sätt. För uppsättaingen af professor Edlunds telegraf väntas ännu på ankomsten af magister Styffe, som af Edlund blifvit gjord förtrogen med denna apparats hemligheter. Mag. Styffe har olyckligtvis sjuknat på hitresan i Cöln; men man hoppas att han snart hitkommer. I sitt närvarande ofullständiga skick har den redan ådragit sig uppmärksamhet af juryn. Artiklar, som locka folk till vår afdelving, äro bland andra: de vackra porfyrarbetena, modellen af Stockholms nya sluss, den ganska lyckade reliefkartan öfver Trollhätte-fallen och slusslinierna samt, som sagdt, broderierna och tapisserierna. Såsom ganska intressanta artiklar kunna betraktas våra möbler, musikaliska instrumenter, silfverarbeten, artificiella blommor af tyg, vax och skinn, skånska handskar, bokbindarearbeten och stilprof, som blefvo mycket lofordade af vederbörande jury; skoarbeten, de vackra borstarne, kronometrarne, stearinljusen, som måhända äro de bästa i sitt slag här; Jacobssons trål och essencer; Hähnels utmärkta snörmakeriarbeten; fönsterdekorationen af hrr Almgren, Langemeyer och Hähnel; Bolinders trädgårdsbord med sofia och stolar, alltssmmans af jern; sjelfva vår porslinsfabrikation; Bolinders spislar och strykugn; pelsverken; Eskilstuna smiden o. s. v. Jag har redan i ett föregående bref haft äran nämna att våra ångmaschiner och Sasses apparat ålragit sig en stor uppmärksamhet. Med ett ord: vi kunna vara ganska belåtna med vår exposition, hvilken, efter hvad jag hoppss, skall i flera afseenden beriktiga utlänningarnes tankar om vår iodustri. Häromdagen hade de särskilda ländernas komissarier, anförde af baron James Rothschild (österrikisk generalkonsul i Paris och kommissarie för expositionen), ett företräde hos prins Napoleon, då till honom hölls ett tal, hvari kommissarierna förklarade sig anse expositiopen numera vara fullt ordnad, samt lyckönskade prinsen och ledamöterna i kejser!. kommissionen öfver det utmärkta resultat af deras bemödanden. — I Brässel förberedes för närvarande utgifvandet af en litterär tidskrift, som lofvar att bli ovanligt omfattande, så väl hvad ämnenas vigt och mågfald angör, som i afseende på de personer hvilka dertill komma att lemna bidrag. Den kommer att bära titeln: La libre recherche, Revue universel!e du diz neuvieme Siecle (Den fria forskningen, allmän öfverblick af det nittonde århundadet), och skall omfatta alla samtidens vigtigaste frågor, tillhörande filosofiens, juridikens, statsekonomiensg, historiens, litteraturens, konstens och industriens område. Hvarje nations mest utvalda skriftställare skola, heter det, lemna sina bidrag vid sidan af de franska författare som vunnit den största europeiska ryktbarhet och anseende. Spanien, Italien, Belgien, Holland, Tyskland, England och de öfriga nordiska staterna skola alla hafva sina representanter deruti. Franska tidningen La Presse Jemnar följande närmare underrättelser om tidskriftens plan och syfte: Ett betydelsefullt fenomen föregår omkring 03s alltifrin detta ärhundrades begynnelse, nemligen folkens omisskänliga sträfvan att närma sig till och förena sig med hvarandra. Trots de blodiga strider som i detta ögonblick föregå under våra ögon, kan a