Aftonbladet – 24 juli 1855, sida 2

irra omkring i verlden och söka efter det sanna . .. ja... Och hvad vinner man på att bli qvar hemma hos sig? Ah, det finns inen rättvisa hos menniskan ... hvad som inns hos henne är blott. ..s De sista orden uttalade Kaciane mycket fort och alltför oredigt. Han tillade flera andra fraser, som helt och hållit undfallit mig; men hvad som mest öfverraskade mig var det besynrerliga uttrycket i hans aunsigte. Sedan han hvilat sig några ögonblick och lindrigt hosatat, tycktes ham småningom återkomma till gladare tankar och sade: Hvilken herrlig zoll!l... O Herre, hvilken rik välsignelse är icke ljuset af din col! Och hvilken herrlig värme i denna skog ! Efter en minuts tyst hänryckning syntes han ytterligt tankspridd; han såg mig icke mera, han sjöng; men som han ej begagnade rösten, för att höras, uttalade hs orden mycket otydligt, så att allt hvsd jag kunde uppfatta af hela visan inskränkte sig till dessa 4 ord: Kaciane så heter jag helt visst; Men loppan man mig kallar... Ah, hvad är det? Kaciane komponerars, sade jag för mig sjelf. Han mötte min blick, ryste till och tystnade; derefter såg han mycket uppmärksamt inåt skogen. Jag vände mig om och varseblef en liten bordflicka af omkring åtta år i en liten blå sarafaxe, med en rutig duk på hufvudet och en flätad vidkorg i hamden. Efter all sannolikhet var hon ej beredd på stt möta oss; hon stod orörlig i skuggan i en hasselbuske , hon batraktade mig blygsamt med sina små svarta ögon. Knappt hade jag bemärkt henne, då hon helt och hållet gömde sig bakom busken, Anna, Anna! Kem hit, du har ingenting