— Om årsväxtens beskaffenhet i Gottlands in meddelar konungens befallningshafvandes till statskontoret för första gången detta år afgifna berättelse följande: Ehuru Råg-sädden förliden höst, der den icke tidigare än vanligt verkställdes, uppehölls af torka, så att rågbrodden på de flesta ställen kom sig mindre före, var den doek, då jorden erhöll tillräcklig kile innan snö föll, och vintera varit jemn med tillräcklig snö att täcka brodden, vid vårens annalkande temligen vacker, så att den kunde motstå den under hela våren och nägot fram på sommaren rådande kalla och torra väderleken med nästan ständiga nattfroster, oeh nu, sedan blomningen fått utan frost och stridt regn, eharu ojemnt, försiggå, visar sig på bördig jord oeh der såningen tidigt verkställdes, vacker, men på msgrare jerd och dar den sent såddes, ojemn och tunn, börande i alla fall medelmåttig afkastning kunna påräknas. vetet, som icke behöfver så starkt rota sig på hösten och således ieke lider af en sodnare sädd, har derföre eoekså bättre kommit sig fre och står jamnare än rågen, men börjar på skörare jord lida af torka, så att detssmmas fortkomst mycket beror af snart blifvande regn. — Vårsäden, bestående mest af Korn, någet Hafra och obstydligt Blandsäd, blef i anseende till den ibällande vårkölden sädd sednare än vanligt, är på djup jord och der ojemnt gående åskregn fallit, lofvande; men hotar att på torrare jord oeh der regn saknats snart alldeles utgå. — Trindsäden, hvaraf Ärter mest, samt Vicker och Lintzer något ödlas, här, såsom tidigare sådd, mindre lidit af torkan, och synes mer lofvande än kornet. Potatisen, som betydligt odlas, är vackert uppkommen, men beror änvu helt och hållet af blifvande regn,