Aftonbladet – 24 juli 1855, sida 2

och af Rofver, hvaraf odlingen mer och mer tilltager, är sådden nyligen verkställd, så att de ännu knappt uppkommit. — Gräsväxten är af Klöfver och Timotej, hvilkas odling är i starkt tilltagande, mindre gifvande, troligen i följd af den kalla och torra väderleken på våren, men på ängsmarken synes den frodigare än förlidet år. Wisby landskansli den 11 Jali 1855. — Från Christianstads län lyder första årsberättelsen sålunda: Höstutsädet under sistlidne år försiggick under ganska gynnsam väderlek, och den sedermera inträffade stadiga vintern beredde åt jorden en hvila, fördelaktigt inverkande på växtligheten under våren, hvadan vintersäden i allmänhet är vacker, undantagandes på ett och annat sidländt ställe, der rågen i följd af väta synes blifva mindre gifvande. Våren inträdde sent och fördröjde vårarbetet som på sankare trakter besvärades af väta. Dock synes vårsäden gifva förhoppning om skörd, som, om icke menliga förhållanden mellankomma, torde lemna landtmannen ersättning för dess möda. Gräsväxten är ymning och den nu pågående höskörden lemnar särdeles god afkastning, så att, om icke inbergningen försvåras af oblidt väder, höfångsten i allmänhet kan antagas blifva god och öfver medelmåttan.; Potates har kommit sent i växten och om framgången för denna jordfrukt kan för närvarande icke något omdöme fällas. — Konnngens befallningshafvandes i Halland första berättelse om årsväxten i länet är af följande lydelse: Väderleken var mycket tjesolig sistlidne höst för utsädet, men den tidiga och ifrän Jultiden längt inpö vären ständigt ihållande kölden, en längre tid utan snö här i länet, har förorsakat, att höstsäden i allmänhet och särdeles den så kallade vinterrägen, som ej utlägges förr än i November mänad, är tunn. Vären inträffade ovanligt sent, så att värutsädet, synnerligast ä de sidländtare trakterna, der kälen bibehöll sig i jorden ända till Maj månads slut, ej kunde företagss förrän en mänad sednare än vanligt, men detta oaktadt visa sig värsäden och rotfrukterna nu mycket lofvande, i anseende till den gynnsamma, med regn och värme omrexlande, väderleken före sistl. midsommar; denna väderlek har lika fördelaktigt inverkat på gräsväxten, ehuru klöfver och timotei lidit betydligt af barfrosten och den ihållande vintern. Man har i år all anledning frukta stor förrödelse å löfträden af de så kallade Ollonborrarne, emedan detta år är det femte, sedan nämude insekter sed nast visade sig här i länet i större myckenhet, och denna tidrymd erfordras för deras propagering; i nägra socknar hafva de ieke heller uteblifvit; men då i slutet af Maj månad snö med frost inträffade efter nägra vaekra dagar och en betydlig ödeläggelse anställdes emot dem för fem är sedan, hafva de visat sig till vida mindre antal än man befarade. — Från Nyköpings län lyder första berättelsen om årsväxten sälunda: Väderleken under förlidet års höst var gynnsam både för inbergningen af sädesgrödan och för växtligheten af det utsådda höstsädet, hvarjemte vintern var ovanligt långvarig, jemn och kall, så att detta säde genom stark käle och snöbetäckning hade tjenlig väderlek ända till våren, hvarunder en länge ihållande kyla och derpå under försommaren rådande stark torka, afbruten af endast några få regndagar, kan antagas hafva utöfvat en menlig verkan å Hvetet, som i allmänbet är mycket tunnt och ojemnt, ehuru undantagsvis af vackert utseende. I allmänhet bedömdt torde det komma att lemna skörd under medelmåttan. Rägen, ortens hufvudsäde, visar deremot öfverallt ett lofvande utssende och kan anses gifva god afkastning, hvilket deremot ej är förhållandet med vårsäden. Korn, blandsåd och hafra, hvaraf det förra sädesslaget isynnerhet i hög grad lidit af den långvariga torkan och kan antagas lemna skörd betydligt mindre än uader medelmättiga år. Blandsäden och hafran äro något bättre. Ärterna och vicker hafva bättre motstått torkan och lofva särdeles de förra god årsväxt. Patatasan är varkart nnnkammen och visar gig frå