Aftonbladet – 14 juli 1855, sida 2

föreskrifter, emot rättighet att af årliga afverkningen föryttra hvad som öfverstiger boställets behof af skogsfång; äfrexsom att de samfälda enskilda skogar, som emellam dal2garne förblifva oskiftade, må ställas under tillsyn af jägeribetjeningen tillika med af delegarne dertill utsedda ombud. I afseende å svadjande tillstyrkte utskotten i de hufvudsakligaste delar grefve Wachtmeistars motion (endast att icke uppsigten under vissa år lemaades åt jägeribetjoningen, enär en dylik uppsigt alltid utgör ett åliggande för kromobetjeaingen) samt föreslog ett vite af 33 rdr 16 sk. bko för öfverträdelserna. Hr af Ströms och hr Wetterbargs förslag om skyldighet för jordegare att basörja om återväxt af skog efter byggen, tillstyrktes så till vida, att ex sådar kyidighset föreslogs, der skog af mer än 5 arslands vidd helt och hållet nedhugges utan att användas till åker, ärg eller bets, samt att den uppväxaxrde skogen borde fradas för betniag af får och getter, men endast under sårtiden för samdra kreatur. Det af hr Wetterbarg föreslagna förbud för köpare att afverka skog för annat ändamål än eget brhof, inskräaktes till tre år, med undantag för de tall då skogen är till trakthuggning indelad, smt då koaungeas befallsingshafvande finner större afverkning kunna utan skada för skozen ega rum. Förbudet gäller i utskottens förslag endast köpare utom bergslag, hvilket undantag gaf br Boman aaledning till en ganska välbetänkt reservation. Med anledning at ar Rettigs motion tillstyrkte utskotten, att med ändring af B. B. 15. 1. ansvaret måtte bestämmas till 33 rdr 16 sk. bko böter, ehvad skada sker eller ej. Hr Normans förslag om förböjning af de böter, som i 49 af skogsordningen stadgas för den som till tjärubränning använder andra träd än krokiga, korta och vanvuxna, afstyrktes af utskotten. Det lagoch ekonomiutskottens betänkande (a:o 29), som innehåller omförmälda förslag, iterremitterades af bomdeståndet i allt som icke innefattade afstyrkande af i ärmnet väckta motioner, men bifölls deramot bufvudseklizen, ehuru med viesa modifikationer, af de one öfriga riksstånden, med undantag af rbudet för köpare att inom viss tid afverka skog annz:t än till husbehof, hvilket endast af presteståndet godkändes. Mäirkligast var den oshandling, som den i sammanhang med förslaget stående formfrågan erhöll. Utskotten nade nemligen hemstälk, att Ständerna måtte, ned tillkännagifvarde af sina åsigteri ämnet, anhålla det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta samt i nåder utfärda ny författning avgående skogarne i riket. Denna hemställan godkänles af ridderskapet och adeln samt preteståndet, hvaremot borgareståndet yrkade att rden samt i nåder utfärda ny författning anående skogarne i riket, skulle utbytag till öljande ord: samt till rikets näst sammanrädande Stämrder öfverlemna förslag till ny örfattsing angående skogarne i riket.s Att ömma af den inom bondeståndet i ämnet förda iskussionem, hade detta stånd synts instämma borgareståndets åsigt, och då ridderskapet ch adelns inbjudming att till den motsatta reningen öfvergå blifvit af borgareoch bondatånden afslagen, amsågo sig utskotten böra öreslå de tre öfriga stånden att biträda borareståndets beslut i denna del, eller, i fall enna hemställan ej skulle godkänaas, en voring i förstärkt lagutskott om ifrågavarande ormfråga. Häremot reserverade sig grefve Sparre, hvilen ansåg, att då tvenno ståad i denna fråga yllat en mening, det tredje en ammar, det erde åter syats ogilla de föreslagna åtgärerna i allmänhet, utskotten bort hemställa, utt förslaget om By skogsordniag fings förJla.s Sedan förslaget om voteriegsproposiom för omröstning r förstärkt utskott blifvit erremitteradt af ridderzkapst och adeln, men . yilladt. af de trexne öfriga atändea, hsm-!;