Om en reorganisation af kongl. musikaliska akademien. (Efter P. T.) Då frågan om rsorganisationen af Musikaliska akademien berörer en mängd både materiella och immateariella intressen i vårt land, hafva vi trott att em, så vidt utrymmet tillåter fullständig redogörelse för dess behandling hos akademien skall gagna saken, hvars afgörande innan kort torde vara att förvänta. I Deesmber sistlidet år nadsattes en komitå, för att, med anledning af Rikets Ständers beviljade till3knoing i akademiens ärliga stat, utarbeta förslag till ombildning af akademiens läroverk. H. M. Konungen hade utsatt akademiens preses, presidentsn im. m. frih. von Rosen och teaterdirektörer frib. Bonde, hvilka egde att tillkalla 2:ne af akademiens ledamöser. Deatsa blefso direktören Lindblad eeh kamareraren Lyehou, hvarjemte tillkallades, för upplysningars meddelande, akademiens sekreterare professor Drake seh akademiens kamererare expaditionssekreteraren Hadorph; till komitens sekreterare utsågs direktören Bauek. Tvanne af komitens ledamöter hade inkommit med skrifiliga förslag i detta ämne, nemligen frib. vea Rosen och diraktör Lindblad. I frib. von Resåns förslag säges ändamålet med Mmasikaliska akademien vara musikalisk bildning i allmänbet i så vidsträekt mån som tillgångarna madgifva, och föresläs låraro i följande klasser: musikens sgori; elementar och flerstämmig säng; selesång; or selspelning; piansspelning; vielin; violonesll: flöjt och obee, samt klaring:t och fagott; vallhora och trumpet, samt basunspel; kompositioa och instrumentsring; samt slutligen musikens historia och äsietik. Madelstskickliga I rare i förenämda ämsen ech med tillrSekligt antäl lärotimmar anser frih. ven Rosen så väl kyrka-s som asiversiteternas, gy anansernas, skolornas, koagl, ssaterns, hofkapallats, mititärkårsraas och sällskapslifvets fordringar å akademien kunna tillfredsställas. tskilliga reglemsntsriska föreskriftsr vidröras äfven 1 detia förslag, såsom att iaskrifningspanningar at s!everna icke böra erläggas, emadan staten består nedel till undervisningen; mit ett visst antal eltvor bör antagas efier bestämd ålder i de olika klasserna, i hrilka da böra, efter gsnomgången ialrädesexamen, åafra kostaadsfri undervisning. Hvarjemto yttras: För att komma till detta afsedda ändamål fordra: lock störra tillgångar äng xkalemiens nuvarande och sadnast beviljade anslag medgifva, och det är efter sifvea anledning att större tillgåagar nu eller framieles kuona barsdav, som jag framställt detta förslag till låreverkeis utvidgsiag., Då hr frih. acsar oså. kert hvad utgång förslaget må röna, bifogas ett förslag till stat, grundadt på akademiens nuvarande tilliåsgar, hvari föreslås läårsverkets utvidgning medelst lsktionernas fördubbliog i de nuvarande klasserna. som äre: harmsni, sång, ergel, piane och violin, samt dildandet af om ny klass för violeneellspelare, och antagande af frustimmsr sksem elever i sångoch pianotlasserra. Direktören A. F. Lindblads förslag: Efter em iagress om de fordringar konsten esh staten hafra på ett musikaliski läreverk, hvartill den sednara lemnar medlen; haru dessa statens fordringar hittills inskränkt sig till masik i kyrkam och skolan; att, genom det ökade stateavslaget, högre fordringar blifrit uttalade, afvemsom ändamålst med den utsedda komiten tyekss vara att i akademiens läreverk upptaga äfven den lyriska sesneas ech orkesterns intressen, föreslås en musikalisk högskola med de hästa lärara som kunna fås inom eller utom landet. Läroimnena böra vara reat prakiiska, emedan praktiska musiei äre i vårt land de mast användbara oeh ät-hrilka staten har pater att erbjuda. Lärevsrket bör bära namnet musikkonservatoriem. ILäroåmsena borde blifva selosång, violin, visleneel! och, på det konsarvaterium må inem sig bilda n orkester, blisinstrumsater. Hvad förtepianot angår, så ausor br L. stasomns uppoffringar till uppmuniran för detta instrument alldeles opäkallsde, hvarefier ystras: Hvar finnas i hufvudsiaden osh snart äfven i provimsstäderoa väl ettrum, i hvars grannskap det ej hamras på eti fortepiano? En frisk kan knappast utbärda dermed, och en sjuk har ej annan utväg än att dö, för att komma undan en musik, emot hvars obsbag ett irusikaliskt läroverk ej bör alltför mycket förhärda sig. Emellertid bör detta instrument säsem läroämne ej saxnas i Järeverkets säl. Det kan ej umbäras säsom förberedande lidande så väl sångarens som instrumentalistens studier. — Sång i stämmor eller chorsången är den mn: sikgenre, som, näst fertojianot, i vära dagar mest idzas. Det är cekså den lättaste. Det ges persensar, ssm sjungit i körer hela sist lif, utan att de ens känt noterna. Såzgom särskildt läreämne är ehörs ngen derföre af relatift roiadro vigt, bör deck upptagas i bredd med de öfriga läroämnena, men bestridas ellar ätminstona öfverinses af läraren i solosängen. Mesikens teori borde inskränkas till läran om generalbasen. Den högre eller kontrapucktiska afdelningen bör vara tillgänglig endast för de elever som visa omisskänneliga anlåg för komposition. Orgeln förordas till intagande bland läroämnena. En vexelundervisningsmetod förordas sålunda, att skicklige manitörer skulle vid akademien bildas för rikets universiteter och gymnssier, hvilka monitörsr sedan borde bilda osh examinera sökande till. erganistoch kanmtorsplatsorna i riket. Föreläsningar i musikens ästetik. Hr L. kan ej boppas mycket af föreläsaingar i ett ämne, der sjelfva handiverket är så svårt, att dess ialärande medtager en hel mansälder. Före-pslning gör mera gagn än försläsring. I et: sednare förslag af hr L., hvilket närmare be stämmer fordringarne i sistnämnde skrifrelsa, anser han läroverket böra innefatta 2:ne afdelningar: e kantorsech orgelaistskola och ett musikkonservaterium för bildandet af ertis:er, hvilka afdselniogar böra strängt fsöniras från hvarandra, ej blott till elever, stadsar, examna m. m., men äfven till lärare oeh sta:. Förstnämnde afdelningen skulle uppiaga elemontarkunskap i säng, orgelspelning och musikteori. Konstrvatorium skulle indelas i 6 srtist. och 2:ne bildniogsklasser. Artistklasserna skulle utgöras af sång med 20 e:ever, violia 16 dito, vieloneell 8 dito, er gel 12 dito samt 2 klasser tör blåsiastrumenter, mad 10 elever. Hvarje elev skulle ej få bevista mera än 2:ne af artistklasserna, samt ef.er behof ech tillfälle få bivista de 2:o0e bildninzsklasserna, nemligen musikteori och fortepiavo. Elevernas antal fiage till es början ej utgöra mera än tvåtradjedelar ef nu upp gifna antal. Kostoaderra för sä säl kaoters och orgelnistskolan som konservatorium anses kuana besiridas af akademiens nuvarande tillgångar. Båda dessa skr.fvelser medfölja komitenas forslag sisem ressrvatisner Komitens förslag, dateradt dea 20 sistlidase Mars. Komiten förenar sig mel hr Lindblad angående ltroterkets delaiog i 2:na skoler: en för orgelaister och kantorsr, som banåmnas professionister, samt en för artister: den sednare skulle bära namnst konservatorium. Uti orgelnistoeh kantorsskolan skulle Järoämnenas antal ech utst äckning ej Öfrvrerskrida det mått,