Aftonbladet – 5 juli 1855, sida 3

:) Ett märkvärdigt norskt rättegångsmål. Uti tidningen Christianiapasten, förekon nyligen en rättegångshistoria, hvilken är sär deles märkvärdig för den uppfinningsförmåga förslagenhet och djerfhet, hvarmed en tjenst piga anlagt och under 117, års tid förstått at fortaätta ett alldeles eget sleg af bedrägeri som likväl å andra sidan svårligen kunna lyckas om ej den bedragna ådagalagt en oförklarligt hög grad af lättrogenhet. Vi tro at en närmare redogörelse härför icke skall lisas utsn intresse och meddela derför härnedan den redogörelse för det fawtiska af målet som Christisniaposten härom innehöll: r 1853 ankom en tysk mamsell, Cathrins Josepha Ponnert, till Bergen för att fö evisa en hennes onkel, hr Lexa, tillhörig kosmorama. Hon åtföljdes af sin landsman hr Ulrich, som för åskådarne förklarade kosmosaman, under det mamsellen emottog betalningen för entråen. Uti det hug, der kosmoraman var uppställd, tjente tillialade Grethsa Gregoriusdotter, som tillika tvättade fina klä. der åt den tyska mamsellen, hvilken sålunde gjorde hennes bekantskap; men då pigans namn föreföll benne mindre välljudande, kallade bon henne alltid Charlotte,, hvilket aamn hon äfven i följand: framställning af saken får behålla. En afton kom Charlotte till martasellen och sade, att hon hade något på hjeriat som hon måste säga henne, men då mamsellen icke vådde rätt väl, ville hon uppskjuta det till en annan gång. Mamsellen blef emellertid nyfiken, och Charlotte berättade henne nu, att den unge Wollert Emil K., son af den rike konsul K., hvars boning hon uppgaf, från första dagen han sett henne, nemliger tredje dagen efter kosmoramans öppnande. hade fattat vänskap för henn och hvarje afton passat på att få se en skymt af henne då hon gick från kosmoraman. Då Charlotte i flera år tjent i hans föräldrars hus, hade han vändt sig till henne och anmodat henn: tillställa mamsellen en blomsterbukett tillika med hans helsning och att framdeles vara budbärerska dem emellan, om mamsellen tilläte det. Han sände henne derefter oftare blommor genom Charlotte. Hans moder önskade äfven, enligt Charlottes berättelse, förbindelsen och sände henne genom Charlotie en krans af eterneller och en annan gång på hennes födelsedag. tvenne höns. Hans far var deremot emot partiet, dels på gru d a! ett för mamsellen högst graverande rykte, som han hört, dels äfven emedan han önskade att sonen skulle gifta sig med en annan dam. Detta gjorde att den unge älskaren, som dessutom efter Charlottes berättelse var mycket blyg och förlägen, icke kunde b2söka mamsellen, och sedermera blef han deri förhindrad af sjukdom. Förhållandet började intressera den tyska mamsellen. Hon har sjelf förklarat, att hon icke kunde neka, att Charlottes berättelser hos henne väckte ömmare känslor för älskaren, men dessa framkallades isynnerhet genom berättelsen om de lidanden, för hvilka han var blottställd, och det ringa deltagande, som hans famij visade honom. Genom Charlotte vexlades presenter emellan mamsellen och den föregifne älskaren samt dennes femilj. Hon fick sålunda från honom ett syetui, hvarpå stod graveradt: Erinnerung von Wollert Emil K., från hans syster ett skriftyg med inskrift: Erindring fra Fanny K. och ett par tekoppar. Sjelf lät hon gända till K. en lampskärm, passad til en lampa, som Charlotte gifvit henne från honom, en pipsnodd, samt till honom, hans mor och syskon 4 börser. Då hon hörde att det skulle glädja K. att mottaga mat, lagad af hennes hand, sände hon honor genom Char lotte det slags mat, som hon trodde skulle mest behaga honom, samt mandelmjölk, hvilken hon ansåg vara tjenlig under hans sjukdom. I Augusti 1853 måste K., ehuru ännu sjuk, enligt Charlottes berättelse företaga en resa till Christianis, hvarmed han syntes hafva haft lera4 ändamål, nemligen så väl att rådfråga läkare derstädes angående sin sjukdom, som att anställa undersökningar med afseende på trovärdigheten af det rykte, hvilket föranledt hans fader att sätta sig emot förbindelsen; och slutligen önskade han att vara borta från Bergen pä någon tid i anledning af en inträffid händelse, gzom Charlotte gråtande berätt:de för mamsellen. Den unge K, skulle nemligen hafva stått i förtroligt förhållande till en simpel flicka, som blifvit moder. Cha lotte tillade vidare, att K:s moder rnder sonens frånvaro i Christiania väl sökte få denna historia nedtystad, men att flickan fordrade 600 spd. för att föriga sammanhanget, och att fru K., som ej vågade omtala saken för sin man, för närvaande blott egde 200 spd.; med afseende på de bristande 400 spd, frågade Charlotte, om mamsell Ponnert kunde anskaffa något, bvartill mamsellen emellertid svarade, att hon icke kunde inlåta sig derpå, och att hon icke kunde förstå, huru en man som K. kunde hafva inlåtit sig i ett sådant förhållande som det omtalade. Hon lät emellertid underrätta honom, att det förefallna icke skulle minska hennes tillgifvenhet för honom. Sedermera erfor mamegell Ponnert af Charlotte, att både den omtalta flickan och hennes barn voro döda. Cbarlotte berättade henne äfven, att K. under sitt vistande i Christiania (dit mamsellen äfven genom Charlotte hade sändt honom ett slags kakor, som hon bakade och gom han isynnerhet tyckte om) hade hemsändt ett guldur såsom present till henne; men fadren bade gifvit det till ett annat fruntimmer. Då