Aftonbladet – 4 juli 1855, sida 2

lig beståndsdel, oeh kan således ännu härutinnan öfverdirektör:ns utsago hålla streck. Innehölle nu ej stenkolen något annat än som gåfve upphof åt omförmälte gaser, så kunde de till färskning i härd begagnas likaväl som träkol. Men i olikhet med dessa, åtföljas de alltid af en inblandning utsf större eller mindre portion svafvelkis, och frågan är: hvart tager denna inblandning vägen när de brinna? A? öfverdirektö:ens yttrande om gasernas fullkomliga identitet vore det förlåtligt om någon antoge meningen vara den, att all svafvelkisen försvunne ner i askrummet; detta är likväl ej min förmodan, zom ingalunda betviflar kännedom om att kiseng halfva svafvelbalt med allt dess jern går denna väg, under det att dess andra hälft af svafvel åtföljer gaserna i dessas inre del, i form utaf svafveleller kolsvafleångor, i deras yttre, af luften fullt åtkomliga, utaf samma ångor oxiderade till svafvel;yrlighet. Om nu en låga som innehåller svafvelångor träffar glödande jern, så vet hvarje teknolog att svafveljern bildas, alldenstund det just är på detta sätt, eller än enklare genom att låta hvitglödgande jern träffa kallt svafvel, som denna vara för kemiskt tekniska behof beredes. — Men lågan i en puddlingsugn behöfver ej stöta emot det glödande jernet; den ledes deröfver. — Nå väll! detta kommer då i beröring med den af svafvelsyrlighet orenade gasen. Har hr öfverdirektören, såsom durchdrifven metallurg, någongång försökt leda svafvelsyrlighetsgas öfver glödande jern? För de med följderna obekanta vill jag blott nämna, att jernet vid en temperatur, som knappast når skönjebar glödgning, ur gasen upptager svafvel och bildar svafveljern; och ej nog härmed, äfven tackjern, som annars fordrar full smältning för att i beröring med svafvel deraf binda, tager till sig ur svafvelsyrligheten denna förorening vid samma låga temperatur. Man ser höärutaf att läran om gasernas fullkomliga identitet tål att tänka på, och att dem formförändrade frågan kanske ej innebär alla som kongl. kollegium antydt; måhända var det just under ordet användbarnl mA KN mn An mm RR MR — het som ett föresväfvande af denna möjliga : förorening från stenkolgasernas sida i frågan antyddes och hvarom upplysning äskades. Men då det är kändt, att engelsmännen just med stenkolsgas puddla jern som icke blifver rödbräckt, så förefaller ju allt detta prat som blotta teoretiska chimerer, allt för bra på ett laboratorium, men rent af löjliga i praktiken! Inte alldeles så afgjordt; ty möjligheten står qvar, och innan denna erkännes kan man ej uppfatta alla de finesser, omvägar och omkostnader, som en långvarig praktik bjuder såsom nödvändiga till dess undvikande, och det är just sådana omkostnader, som under ordet värde i kongl. kollegii fråga äro påpekade. På denna del af frågan har öfverdirektören ingen fullständig upplysning gifvit, förmodligen af det simpla skäl, att det nästan var ogörligt, och än ogörligare för en man som i frågan uppträdt under väl bjert framstickande partifärger. I sådant predikament var kanske den valda metoden den rätta, att blott anvisa de tekniska operationer som kunna verka för eller emot, endast detta skett med den reda och fullständighet att frågan derigenom vunnit upplysning. Författaren börjar nu en serie förberedande afdelningar och begifver sig först till grufvorna, dit vi således hafva att följa honom. Vid en jemförelse mellan produkterna af svenska bergmalmer och utländska yngre formationers, antages det såsom af ålder kändt, att de förra gifva ett segare och starkare jern än de sednare, ett påstående som faller litet eget i stycke med hvad sedermera säges om de bästa engelska jernsorter. Genom en särdeles lyckad ordställning omnäranes sedan Vester-Bergslags-malmerna på ett sätt att bestämdt 99 personer af 100, som endast från denna uppsatts ville söka upplysning om dem, skulle tro att ej en enda malmbit funnes i detta bergslag som ej vore kallbräckt. Nu är händelsen den, att denna oart hitintills endast varit känd hos några få ganska noga begränsade malmfält, hvilkas malmer af hvarje omtäcksam hyttegare med yttersta försigtighet och till ganska ringa inblandning begagnats. För öfrigt finnes ej i hela Sverge någon trakt med större antal olika malmer än Vester-Bergslaget; snart sagdt hvarannan bergknall har sin olika malm, från de yppersta stålmalmer, fastän med så obetydlig tillgång att ingen större produktion kan af dem beredas, och till nägra af de för närvarande mest produktiva fälten, som lemna ett, så varmt som kallt, härdadt som ohärdadt, särdeles mjukt jern. Vid de sednare punkterna af afdelningen är intet att anmärka. Vi komma nu till hyttorna. Hvad bränslen angår, så bar jag måhända öfvernog tagit dem förut i betraktande; vid hytteresonnementet är just intet att anmärka. Visst kunde en och aun-. nan hyttkarl sätta i fråga, om det just vorel för att ej försätta hyttan som gången i Cokesmasugnar hölles så kräfjande; någon kunde möjligen i denna kräfjegång vilja se eit bemödande att hindra kolens svafvelhalt gå ina i tackjernet; men detta är en lapprisfråga, som endast blifver utlänningens ensak, alldenstund, om j skogssköflingen allt för obejdadt får fortgå, det ändock aldrig måtte komma ifråga att p masugnar. Vid den i denna afdelning omordade förträffligheten af Osburn iron till tråddrageri med anledning af att det är tillverkadt af träkolstackjern, bör på samma ställe tagas vara på uppgiften i andra afdelningen på sidan 12, att nämde jern äfven tillverkas i härd och ej puddlag. Hvad månde orsaken till en sådan anomali kunna vara hos de annara Nnraktiskt så klarseende engelsmännen? svensk boiten uppföra Cokes