Aftonbladet – 2 juli 1855, sida 2

höjning i de nu för skjutsbestyret utgående kostnader; 2:o att konungens befallningshaf. mått: b fn vit å or å d. talm n Nils Pehr I. om ej fann något giltig it e kom a erot entrpr enade till skjutsnins erverade 8 bestämmande tnad nr. Dekaatasde! je af tor Sonder af hr Santet legana lättade kon ifveneom militärers sat resor. Det si entreprenader, kostnader vid andra embets3och tjenstemiäns I I a skälet synes oss särdeles ! märkligt: det innebär nemligen, att o heda sen af ökade utsrfter i och för tjensten icke hör afhjelpas medelst ökade lön:r, utan genom l on varuprig, understigande det verkliga. Efte: I1 le danska atyrelsens välgärder, öja tjenstemäns löner i anledning al: nheternas stegring, kunnat utan ER itgift för statskassan vinnar genom nedsit nipg af taxorna å dessa förnödenheter. Men man ika litet i grannriket som här 2ö at br yta med de egentliga industrie är endast af jordbruks att det skall än det verkl å äringars andra s sarmhällsklassors Iefaadskostnade Då denna vigtiga fröga inom riksstånder till afgö de företog blef 1:sta punkten. af styrka skjut taning besvirets söptiljande fr från ltost3. dot atan di kussion hifallen. I-0 gareståndet framnatällde hr Ekholm bi och nyttan af entreprenaders införan orter, men bestreds af hrr Stolps, H Boman och Gustafsson; punkter bi osdeståndet yrkade Anders Pehrson frå tland, att ståndet borde vidblifva s gående riksdagar yttrade åsigter o sens skiljande fråa jordbruket, samt fi em underdinig anhållan, att K. M, ti låta utarbeta ett förslag till skjutsväsendets ordnande, eå att detta besvär kunde efterhand lyftas ifrån jordbruket. Johan Bergstöm från Stora Kopparbergs län fann dem af utskottet öreslagna förhöjningen endast innebära ett palliativ, och ansåg, att för att kunna vians aågot helgjutet och för framtiden beståndande borde man sätta de nu medgifaa fyra sk zarne på epel. Men majoriteten, hyllande Potter Jönssons åsigt, enligt hvilken något c11tid vore bättre än intet, biföll punkten. Utgången visade att minoriteten dömt rätt, samt alt majoriteten, som, för ait ej gå miste om förhöjningen, försummat ett uttala a vigtig grundsats, häruppå i sjelfva verket vann ingenting. Andra pus . som afstyrkte ir Sandströmers motion, bifölls hos ridderkepet och adeln war diskussion. Från prestoståndet åtorromitterads den deremot efter st ha blifvit försvarad afbiskop B: ergwan jomprosten B g, bestrid.l ef hre 3 Nordlazder, Björ man och Wennsjoe. skäl emot artscandet af hr Sandströmers förslag anfördes obil gheten deraf alt bö denna beskattning skulle läggas på de a se boende, hvarigenom ock hemman len skulle förändras. Förslagete senmälte häremot, att konungens befa hafvande egde obestridlig rätt att göra nya sästgifraregårdar och förändra fördelniagen st skjutsniagsskyldigheten hemmasnea emellan, hvarigenom säluada ingen ny skatt ge förslagets antagande komme att införas; jemte man v ade det verkligen obilliga i varande förhållande , då entrepronadsfgiften avexlade emellan 30 ek. och 30 rdr inon sarama län (Skaraborgs). Borgareståndet bi1, öll punkten efter en temligen liflig diskussion, utider hvilken skälen för och cmot ver I: argefär desarama som i presteståndot 1bon1 deståndet afslogs den utan diskussion. Tredje punkten afslogs hös ridderskapet och adeln after någon diskussion; så ock i prestestån, der revervationer emot beslutet avmäles s af hr Sandberg, Säve oeh Söderberg. Afven borgarsståndet afslog punkten och besöt icke ens någon förhöjning för städerna. Endast af bondeståndet bifölls ifrågavarande punkt. Gezom detta Rikets Stinders beslut blef sålunda denva maktpåliggande reform ännu för en tid skjuten i bakgrunden, Hvad förhöjningen i legan angår, kunna vi ej bekl utgången, enär, för att bsgagna en ofvan talsres ord, sådant i sjolfva verket ej varit) annat än ett alliativ, och hvilket till följd ! af de mängfaldigt skiftande varuvärden och afstånd i vårt vidsträckta land, å några orter ieke uppgått till verkliga värdet, å andra öfverstigit detsamma, hvarigenom entreprenader gjorts omöjliga, och då vi för vår del lika litet vilja se skjutsem förvandlad till en rättighet för jorden som en skyldighet, Sandströmerska förslagets fall kumua vi ej heller beklaga. Ehuru biträdande allt hvsd som blifvit sagdt till förmån för detta förslag, och ör ingen del öfvertygade af det mesta som blifvit axfördt emot detsamma, arse vi dock, 1å frågan, som här är fallet, är emellan rätt xeh orätt, hvarje bemedlande öfvergårg icke kunna ha annen följd äs oskiokets fastsetälSOROS ESKORT RSA KT SRS: mast OO dl solen liksom on stor orm med tusentals fjäll, h som nyss uppstigit ur Niifloden eller Arkan-n rar