Aftonbladet – 30 juni 1855, sida 3

uppå skuldrorna af en eller två, som voro djupast indragna uti detsamma. Den man, som tog den djupaste del i företaget, och hvars energi och mod experimentet uti en så hög skala hade att tacka för sitt lif, var hr John B. Kitching. Han har stått fast när alla andra hafva dragit sig undan och med entutusiasm slungat sin förmögenhet i kastet. Så stodo tingen när skeppet sistl. Maj el ler Juni gjorde sin första proftur med det nya maschineriet, och när det, efter att hafva gjort ett, hvad kapten Ericsson ansåg vara det mest tillfredsställande prof, under återvägen träffades af den förödande orkan som förde det till sjöbottnen. Till följd af de verkligen utomordentliga utgifter, som till denna tid hade blifvit nedlagda på företaget, var detta slag högst kännbart. Fartygets inreinredning, hvilken var högst kostsam, blef förstörd, och olyckshändelsen kunde betraktas såsom ett fullkomligt skeppsbrott. Skeppet var i sjelfva verket reduceradt till ett blott skrof, med hvarje filyttbart ting i ruin och hvarje fast ting fordrande renovering, hela maschineriet inbegripet. Detta skulle hafva varit ett dödande slag för ett företag af denna natur; under hvilka omständigheter som helst. Men nu var händelsen tllika, att hr Kitehing hade uttömt sina pekuniära tillgångar vi det entusiastiska bemödandet att uppnå sitt mål, och sjelfva den dag skeppet sjönk, erhöll han underrättelse att han hade att inbetala en större summa till handelshus i England, hvilka hade begynt hysa farhågor rörande den lyckliga utgången af hans stora experiment. Laggd till de utgifter, förluster och besvärligheter på hvilka företaget hade varit så rikt, beseglade denna sista omständighet dess öde. Skeppet blef med yttersta möda slutligen fördt till dockan för reparering. Nu uppstod den frågan, hvilken skulle tillsläppa penningar för att reparera skadorna, och sålunda rädda hvad som kunde räddas från fullkomlig ruin. Der var ingen som hade ett så tillräckligt förtroende till ett återupplifvande af det nu så olyckliga företaget, att han ville förskjuta medel till dess utförande. Följden var att man måste återgå till den gamla proceduren och förvandla skeppet till ett ångfartyg. Sådan är den korta historien om Eriesson,. Ehuru de som intresserat sig i planen att fortdrifva fartyg medelst upphettad luft, genom en kedja af ogynsamma omständigheter blifvit svikna i sin väntan att se densamma utförd, så följer ingalunda att teorien har befunnits praktiskt osann eller otillämplig enligt upphofsmannens förhoppningar. Tvärtom, företaget står helt enkelt såsom ett opröfvadt eller blott delvis pröfvadt experiment. I framtiden och under mera gynnande omständigheter torde experimentet stiga till en lycklig fullbordan, lägga ny lustre till uppfinnarens snille och framkalla beundran för hans entusiastiske, ehuru olycklige förlagsmans heroiska kraft, mod och höga syfte. —8—8.