Aftonbladet – 27 juni 1855, sida 2

ning 1832, är bekant. Två författare hafva rörande detta ämne lemnat värderika upplysningar, hr Schnitzler i sin Histoire intime de la Russie, och hr Custine i sina Lettres sur la Russie en 1839. Czaren har måhända icke det i farans ögonblick lugna sinliga modet; men han eger i hög grad det moraliska mod, som drifver en att trotsa faran, ehuru blodet sjuder under de häftigaste sinnesrörelser. På Isakstorget, der striden d. 26 December egde rum, visade han sig helt blek, men oryggligt besluten att icke lemna platsen annorlunda än som segrare eller död. Han närmade sig hästgardets regemente. Barn, sade han till dem, j sen en hop undersåter i uppror emot sin laglige herre. Under förevändningen att förblifva storfursten Konstantin trogna, söka de att utföra brottsliga planer. Jag räknar på er och är säker på att jag ej bedrar mig. Gå i spetsen för oss, svarade soldaterna. Framåt! Hurra för Nikolaus ! Om i denna högst kritiska belägenhet ozaren blott för ett enda ögonblick icke förstått att begagna sin lycka, hade han varit förlorad. Han var öfverallt närvarande, och lemnade grundsatser, blef. despot med åren och kallades, sannt nog, af Napoleon en grek från östra romerska kejsarriket. Genom: anläggningen af militärkolonierns försökte styrelsen att sammangjuta ett visst antal regementen med kronans bönder (slafvar), att skaffa åkerbruket nya armar under det man försäkrade sig om otaliga för armån. — Det var första steget på en väg ämnad att göra hela Ryssland till soldat. Man misslyckades, Bönderna, som afsky krigsyrket och: hafva en djup vedervilja för detmilitäriska lifvet, protesterade på slla håll. Fraktansvärda uppror egde rum. Fruktan, knuten, käppen, tortyrerna, döden, ingenting hjelpte. Araktschejefts pian blef sålunda qväfd straxt i början och Europa bevaradt för en py öfversvämning af barbarer — på europeiskt vis disciplinerade och klädda.