Aftonbladet – 27 juni 1855, sida 2

— Posttidningen för i går afton meddelar den uaderrättelsen att Kongl. Maj:t behagat förläna adligt stånd och värdighet åt presidenten i Kongl. Mej:te och rikets Svea hofrätt, kommendören med stora korset af Kongl Maj:ts Nordstjerneorden, riddaren af konung Carl XIII:s orden Carl Eric Isberg. Med den ställning adeln för det närvarande intager i svenska samhället, skulle en eller annan så kallad upphöjelse i adligt stånd icke ådraga sig någon särdeles uppnärksam samhet, så vida ej dylika regeringshandlingar framstode såsom afvikelser från en i början af närvarande styrelse proklamerad grundsats, hvilken då vann högljudt bifall i hela landet. Den första afvikelsen från denna grundsats kunde emellertid förklaras af politiska skäl, då hr statsrådet Sandströmer erhöll adlig värdighet, för att på riddarhuset verka för skatteförenklingsreformens genomförande. Hr presidenten Skogmans baronisering, som följde efter ett långt uppehåll, öfverraskade temligen lifligt, men togs såsom något slags soulagement, åt kommerskollegium, efter en temligen obehaglig sak från koleratiden som vi ej nu, vilja upprifva. Kort derpå följde förlänandet af adligt stånd och värdighet åt vår berömde vägoch vattenbyggare hr öfverste Ericsson, hvarigenom regeringen syntes hafva för afsigt att genom skänken af en -framstående personlighet. belöna ridderskapet och adeln för dess trogna och nitiska riksdagstjenster under den sista riddarhuskampanjen. Öfver anledningen till den bupphöjelse som nu sednast träffat dea gamle hofrättspresidenten, torde suppositionerna ej så lätt komma till det klara. Hr presidenten Isberg har, så vidt vi känna, aldrig blandat sig i politiken och kan väl svårligen påräknas såsom en verksam deltagare i riddarhusarbetena. Det kunde väl vara en ;möjlighet att, sedan kongl. Göta hofrätt