Aftonbladet – 26 juni 1855, sida 3

stulna. Möbelhandlaren Stenqvist inställde sig och sade sig vara öfvertygad att stolarne blifvit honom frånstulna för 3:ne år sedan, ty då hade dylika stolar för honom bortkommit utan att alla tillrättakom mit. Blomqvist åter påstod att hon i flere år haft stolarne -— hon hade fått dem af ett fruntimmer som sedermera aflidit i koleran. Fagerberg kunde icke heller nu förmås erkänna att hafva föröfvat stölden hos kapten Groth, ehuru en del af hans kläder an träffats bland de stulna linnepersedlarne. Pigan Ramstedt syntes mest vara böjd för att afgifva en sanningsenlig bekäonelse om de relationer hon haft med Fagerberg. Hon hade varit anställd i tjeust ä ängfartyget Berzelius, men blifvit sjuk och möst flytta i land. Förut varande tjenstekamrat med Blomqvist hade hoa på framställd begäran fått dit inflytta. Snart hade en fin herre (Fagerberg) infunvit sig och blifvit af Blomqvist för Fagerberg presenterad såsom styrman. Det hade icke dröjt länge förr än Fagerberg förälskat sig i Mathilda. och bums gjorde han sin kärleksförklaring. Mathida tvekade till en början, men sedan friaren lofvat att efter en tillernad kort resa snart återkomma och med vigsel foliborda äktenskapslöftet, så svarade Mathilda ja och slöts snart uti Augusts armar. Presenter vankades och Fagerberg, ömsom utstyrd i glasögon och slängkappa och ömsom i snygga sjömanskläder, förde sin Mathilda omkring för att förströ sig å de dagliga offentliga nöjena. Fagerberg hade efter sitt frigifvande uti omkring en månads tid lefvat det :i laste lif och icke hunnits af polisens spejande blickar. Djurgärden skulle dock vara det säl!a förlofvade parets olycka. Fagerberg hade på f. m. en dag i början af denna månad för syns skul arbetat å ett fartyg. På e. m. begifver ban sig till Mathilda, kläder om siz, men o ve — utkommen å gatan igenkännes han af kommissarien Backlund, hvilken är nog härd att rycka de älskande från hvarandra och forsla fästmannen till häktet. Ramstedt blef af hr polismäistaren gjord uppmärksam på att hon icke vore den enda flicka som Fagerberg störtat i elände, och derefter yttrade Fagerberg under hänlöje: Det har bara varit gyckel. Ramstedt vände sig till Fagerberg under yttrande: bur kan herrn neka till att herrn icke gjort mig sin kärleksförklaring? Då Fagerberg med hånlöje besvarade hennes framställning, då först erkände hon sig hafva af honom emottagit ett par gullörbängen och uppgaf stället hos hvem de nu voro förvarade. Ett vittne hördes som intygade att Fagerberg för omkring tre veckor sedan till salu utbjudit en guld koljerkjed samt en guldbrosch med hvita stenar. Äfven denna uppgift bestred Fagerberg. Pigan Ramstedi begärde bli ställd å fri fot; hon hade, såsom hon yttrade sig — nsg fätt plikta för en karl. Hennes begäran kunde emellertid icke bifxllas, emedan örhängena först skulle efterskickas. Mälet anstär tills om torsdag. — En för allmänna säkerheten hygst vädlig person och säkerligen öfver hundrade gånger i poliskammasen för slagsmål tilltalade f. d. norske jägaren N. G. Jandacker var i dag åter från häktet inställd. I går afton hade Sandacker å G5ihgaten i rusigt illstånd tillställt folksamling och varit så vildsint att han slagit och misshandlat tillstädeskomne poliskonstrplar. Patrull från Södermalmstorgsvakten måste an!itas för hans forslande till häktet. M:let uppsköts för vitnens hörsnds tills om fre dag, men hr polismästaren. förklarade att Sandacker na skulle endera afsändas till sitt fädernesland Norge eller också å korrektionshus intagas. Han har förut flera gånger varit ditforslad, men snart äter vändt hit. — Polisundersökning hölls i dag åter anglende den förut omnämnda väldsbragden utanför Kungsbolmstall, dervid mot de häktade och tilltalade travne sprut: slagarne förekom bevisniog derom att de samma q7äl! äfven öfverfallit trense andra bättre klädda herrar som återvändt från ett landtställe. Tilltalade Bergström hade tät i porten till hr Sjöbergs faktori och med en stör handen rusat emot nmnde personer, hvarvid Lars on inifrån ropat: Lergström låt bli!s Ehuru stenar hade kastats hade de antastzde personerna fortsat: sin väg ät staden. För vidare upplysningars vinnande om det förut omnämnda uppträder och i afvaktan af underrättelse om handelsbokhållaren Åblins helsotillständ till följd af den misshandlin : han undergätt, ujpsköts målet tills om fredag och alla tre tilltalade äerför.!es i häkte. — Å Kornhamaostorg upgstod i g i dag var förem!l för polisu mistsren Dahlia, boend: uti d Tyskbagarebergen å Ladugårdslandet, hade anmäl att dalkultan Caria Jansdotter, som på ofvanaämnade torg förestår brödförsäljning, öfv rf. Dahl! na cch dersid fattat Dehlin så härdt i örat hoa ryckt örhänget bort och medtagit en bit af örsnibben. Carin Jansdotter åter på att Dahlin icke en atan fere gånger öfverfaliit pe och dervid sön !errifvt heones 8 hufvudet påhafde ha!sjuk. Ö: hen har äovu icke tillrästekommit, men väl örhänzet Grälet hade uppkommit derigenom att Dahlia hos sig hyser och tillställt giftermål emellan en sin anhörig en dalkarlsgoss med hvilken Caria länge varit kaat. Då en mäsgd viltoen å ömse sitor åbaropade , så remitterades mälet till don Deshlin ades att skaffa sig I-karebe!yg, m-a svarade: rat låkes nog sidsat iörutan. — Mureriarbetaren Johan Lindtröm, bsende i hu se: n:o 20 vid Träsktorget, har i går afton hängt sis uti ett träd vid lägenheten Eriksberg i nirhaten sf Träsktorget och pt så sätt afbändt sig lifvet. ea batalj fom ng. TeältgirdsRättelse. Gezom misstag har vid slutet af referatet i gärdazevs blad för ransakniogen i Häillenska målet fölande stycke influtit: Fiera vittnen hördes hvilka trodde sig kuona styrka anklagelsen. Mälet anstär till nästa tiog. Såsom man redan vid genomläsning af referatet kan finna, hörde dessa slutmeningar icke tillsammina med nämnde mäl, utan till ett annat vid samma ting anhängiggjordt mål. TA NDRSADRINS UVERTIDR