Aftonbladet – 23 juni 1855, sida 2

på de barns religion som kunde blifva en frukt af hans äktenskap, måste han, på hög befallning, midt i vintern begifva sig till Petersburg för att der rättfärdiga sig, och ehuru denna handling egde bevisande kraft, behandlades han likväl mindre såsom en anklagad hvilken får upprättelse än såsom en brottsling hvilken man benådar. Det fattas fögan, skref Dmidoff under denna resa, patt icke de goda qvinnorna der jag passerar göra korstecknet, i den tron att jag är så godt som bannlyst. Hvarken kejsarinnans ) eller storfursten tronföljarens (Alexander Nikolajewitsch) välvilja förmådde bjelpa furst Dmidoff att undå verkningarne af sjelfherskarens fördomsulla afvoghet. Kejsarinnan — ehuru herrskande. öfver en stor del af jorden — har dock på tronen förblifvit en qvinna. Hon eger qvinnans milda väsen och intagande ömhet. Hvad Cesarewitsch beträffar, är han hela verldens. vän, .emedan det ögonblick nalkas då han kommer i behof af hela verlden; han söker sig stödjepunkter i alla partier — seiderna — de pockande — till och med de liberala — och, sägom det i förbigående, — finner ingenstädes sådana. Seiderna tro honom icke — pockarne sätta föga värde på honom — och de fiberala undvika honom, Mans broder, den unge och äregirige Konstantin, behagar mer de två första partierna, och det tredje erkänner endast revolutionen såsom pretendent. Dessa höga personers bemedling blef utan verkan, emedan den är utan kraft. Demidoffs svaga helsa gör det till en lag för honom att lefva i ett tempereradt klimät. Alla läkare — till och med czarens egna — ) Charlotte Lovise; äldsta dotter till Fredrik Wilhelm, konung af Preussen, förmäld med Nikolaus den 13 Juli 1817, sedan hon först antagit den grekiska religionen, under namnet Alexandra Feodorovna.