Aftonbladet – 18 juni 1855, sida 3

vUUula JRF VINIANS MD GUUU PPESLATTIIe Kalle gen sång, gerna hörd och troget bevarad af it tacksamt fosterland. Tidningspressen i Ryssland. (Efter Paysn.) (Forts. från v:o 138.) Ingen rysk tidning kan meddela artiklar eler nyheter ur den utländska pråssen utan att de förut stått i Journal de Saint Petersburg, och han är tvungen att ange begge källorna. Utom sina musikrecensioner och sina teaterrevyer, innehåller den äfven noveller och ranska romaner, oftast lånade från våra tidskrifter. Teaterrevyerna skrifvas af en fransman, mr Charles de S:t Julien. Förträffliga musikrecensioner, undertecknade Rostilaw, fa ull författare general Lirow, direktör för det sejserliga kapellet, hvars mångsidiga kunskaper och utsökta smak äro högt uppskattade både i Ryssland och utlandet. Journal de Saint Petersburg har nyss firat sin trettionde födelsedag. Nordiska Biet surrar omkring och suger honung ur de moskovitiska blommorna med n skenbar frihet; man har aldrig klippt dess zuldvingar, och det ans:r sig oberoende, emelan det ej har offentligt understöd. Det är sannt att det ej tillhör styrelsen på samma sätt som Invaliden och Journal de Saint Petersbourg. Det eges af mr Nicolai Gretsch, tjenstgörande statsråd, och mr Tharde Bulgarien. I S:t Petersburg finnes ingen som tvifiar på att ;Nordiska Biet är den verkliga hoftidningen. Hr Gretsch har visserligen genom den tjenstvilliga Augsburgertidningen försökt ge en vederläggning åt detta påstående, men har j Jyckats taga allmänheten ur sin tro. Nordiska Biet, tillhör isynnerhet det gammalryska partiet. Det är mindre ryskt än moskovitiskt. Bojarerna skola ingenstädes inna en mera devugrad organ. : Det skulle varit oppositionstidning under Alexander I:s regering, hvilken gammalryssarne mer än en sång förebrått förkärlek för utlänningen, om en opposition i Ryssland på den tiden låtit änka sig. Kejsar Nikolaus förstod att genom mer skenbara än verkliga eftergifter vinna detta parti, i hvars ögon HKvarje förändring innebär ett hot och en fara. Kriget med vestmakterna har för sig dessa gammalryssars sympatier, som nu trängas omkring Alexander II:s tron. De begge egarne till Nordiska Bietv hysa ett djupt hat till utlänningen. I deras ögon är allt, som ej är ryskt, förhatligt. De frukta en id värre än döden. De ha beständigt hyst en instinktartad afsky för Frankrike och Singland ; sedan traktaten af den 2 Dec. är Österrike inveckladt i denna gemensamma förkastelse. Dessa begge män-ha en obestridig talent och utveckla en förvånande verksamhet; de bemöda sig att göra sitt program ill ena sanning och upphöja sin tidning, efter leras egna ord, till samtidens lefvande historian. Olyckligtvis tro de, att historien kan skrifva liksom rittvisa dömer, — med förbundna ögon! Hr Gretseh leder den politiska itdelningen af tidningen, medan Bulgarin åtasit sig den litterära. Samma tanke förenar och drifver dem fram åt samma mål, som utomordentligt smickrar nasionalfåfängan: Europas nedsättand: och nedsvärtande till Rysslands fördel: Ryssland är ullt och den öfriga delen af verlden intet! Om man får tro :hr: Bulgarin, beböfver Ryssland ej afundasFrankrike dess sköna konster eler England dess industri. andra sidan, om man får tro Hr Gretsch, är: det mycket orätt att den förnäma verlden i S:t Petersburg talar franska. Ryskan är detsköaåste och mest poetiska af alla språk. Nordiska Bieto har måga läsare både inom och utom Ryssland. : Öfverallt der det finns tre ryssar är man säker på att finna två preaumeranter på Nördiska Biet Man: läser det i Egypten, i Algier, i Amerika och Inliens Det har väl underrättade korrespondenter i alla hufvudstäder och innehåller ofta högst märkbga bref öfver Siberien. Med ett rd, det talär om allt, med undantag af Ryssland, om hvilket de ryska tidningarne aldrig tala. De drifva försigtigheten ända derhän, att de vägra intagandet af den till utseendet oskyldigaste! notis: Man bör således ej vänta att af Nordiska Biet få veta Hvad som tilldrager sig i Ryssland, och minst hvad man tänker derom i Ryssland. Men ingen tidning skall göra er bättre underrättad om Rysslands verkliga stämning mot utlandet, och detta är-just i närvarande ögonblicken af de märkligaste egenheterna i den ryska folkkarakteren, La Gazette russe de Saint Petersbourgo är Nordiska Biets, förklarade fiende, Hon närmar s:g hvarje dag de nya ideerna och skulle vilja närma sig dem ännu mer. Man finner hoa henne en anstrykning af romantism, ehuru väl till förståendes af rysk romantism. Hon har till. hufvudredaktör hr Otschkin, och man har för hennes räkning anställt en särskild censor, hr Peiker, som hedrar henne med den ömmaste uppmärksamhet. La Gazette russe representerar det moderna elementetroch det ungä Ryssland.; Om -Alexander I fått: regera längre, skulle han gynnat denna tidning, som någon gång till-och medlutar åt vestern. Nu då man omgifvit henne med vaksamma spioner, nödgas hon att iakttaga den största försigtighet. Hon kämpar af alla krafter mot Nordiska Biete reaktionära ider, men hon kämpar med försigtighet; obetydlig i sina stora spalter, qvick,; bitande och underhållande i un följetong, för hon ett tiraljörskrig viot karabinierer. Hennes följetong är nästan tiberal. f i pWiedomostiv .(det är hennes ryska namn) bdigeras i den kej erliga vet kapsakade