Aftonbladet – 14 juni 1855, sida 3

Article Image
ee Dt Rn rinsoldater och 2 batterier engelskt artilleri stå på yttersta högra flygeln. — Koleran utbreder sig hastigt öfver hela lägret från Balaklava till Kamiesch. Ämmm——mox——————————L Genom skattmästeren för London Missionary Society har offentlighet blifvit begärd förö följande uppsats: Religiös frihet i Turkiet. Maj 1855. Följande memorial framlemnades till fransmännens kejsare dagen före H. Mej:ts afresa från Eugland, genom rrefve Walewsky, franske ambassadören. (nom nägra timmars förlopp undertecknades det af dem, hvilkas namn det bär, och hvilka vi engelsmän veta rerresentera alla religiösa partier i landet. Er sädan enstämmighet skall understödja vår regering i dess syften för memorialets föremäl och i dess framställningar till vänligt sinnade regeringar angående vigten af ati respektera en så allmän engelsk opinion. TU Hans Kejserliga Majestät Napoleon III, Fransmännens Kejsare! April 20 1855. Sire! Vi som här vände oss till E. M., och som stå i offisiel förbindelse med olika religiösa samfund, representerande, nästan alla partier ibland britiska, p:otestanter, uttrycka-en stor d:1 af vära vänners känsIor, då vi nu med tillfredsställelse helsa E. M:ts avkomst i detta land på ett besök bos vär nådiga drottning, såsom ett.prof af det inne liga förbund, hvi!ket vi hoppas länge skall fortfara emellan Frankrikes och Stora Britanniens nationer och regeringar. Vi tro, att,detta förbund är bestämdt att bära mer än en blott politisk frukt. Vi: hoppas, att långt se dan detta krig upphört de bäda nationernas moraliska ioflytande skall fortfarande utöfvas till skydd för en sann civilisation och en sund frihet. Vi komma nu för att be E. M. förena sig med vär nädiga drottning i att af den turkiska regeringen utverka införandet af verklig religiös frihet inom detta rike. Det är en heder för sultanen, att personer, som äro födda kristo2, vida mer skyddas nu än fordom från muselmanniskt förstryck. Men frihet kan ej sägas existera, der ej individerna ega frihet att öf vergå frän den i ett land herrskande religionen till en annan trosbekännelse. I motsats härtill är det ännu, som E. M. vet, för en turk en med lifsstraff belagd förbrytelse att bekän: a sig vara kristen: Sire! J ett ögonblick som det närvarande, då Turkiet har vesterns kristna att tacka för sin säkerhet, är det i högsta mätto inkonseqvent, att kristendomens tro skall i detta land betraktas säsom en kapitalförbrytelse. Gud förbjude, att Europa skulle i orsfararnes anda motsätta sig ett dylikt ondt och uppehälla korset i Orienten genom att utrota halfmånens bekännare! Gud förbjude, att de bäda nationerna skulle härma Rysslands skrymteri, beslöjande landvinningslystnad under förevändning af att befordra religiös frihet! Men det skulle vara ett värdigt bruk af det inflytande Gud gifvit oss, att af turkiska bundsförvandter yrka undan:öjandet af barbariska och grymma hinder för kristna religionens utbredande. Då vi nu hos E. M. anhälle om antagandet af lenna politik, önska vi enhälligt, att hela Europa ville sätta i verket hvad de allierade skulle fordra af Pu. kiet. Sire! Vi våga slutligen uttrycka vår förtröstan, att ;å länge Frankrike och England fortfara att vara föroundna, och synnnerligast om de skulle förbinda sig ill befordrandet af religiös frihet, skall en sädan rening bli källan till otaliga välsignelser för menniskoslägtet. Och vi känne oss förvissade derom, att isgenting skall mer befästa britiska folkets varma vllgifverhet för franska nationen och för den franska alliansen än ett öppet och bjertligt svar från E. M:ts sida på den princip, som är framställd i denna vär ödmjuka adress. (Underskrifterna.) Kejsarens. svar är af följande lydelse: Sir! Albert-Gate House April 23 1855. ir! Jag har skyndat mig att fr kejsaren framlägga len adress som ni gjort mig den äran att sända mig . Londons religiösa samfunds namn (Societe des Mis sionaires Protestants). H. M. var mycket tacksam för de känslor (a ete råg sensible aux sentiments) J för honom yttrat, och har särskildt uppdragit mig att för er uttrycka höl hans tacksamhet. Emottag, sir, försäkran om min utmärktste hög uktning. i Frankrikos Ambassadör. Sir Cc E. Eardley, Bart. Walewsky.

14 juni 1855, sida 3

Thumbnail