tigvården understödja alla som deraf kunde mer eller mindre vara i behof, så blefve följden, att större delen ställde sig oförmögne att fä siaa barn födde, klädde och undervisade utan deras egen känning, och höra skulle hägon komminkutna dermedstå ut? terstär ännu en föreskrift i samma 6 att shus boude skail tillse, att dess tjenstebjons eller underhafvandes barn icke blifva lempade utan nödig undervisning.o Förklare den som kan, hvad bjelp skolans föreständare eller styrelse kan päräkna af detta stadgande. Vill han icke af otcsorg om sina under hafvandes barns undervisning sjelfmant beforåra dem till skolan, så lärer väl ingen med stöd af detta lagrum kunna tvinga honom. Iasändaren stviflar icke, att en större upplysving blr följden af nuvarande folkundervisningsanstalter, men då först i en ny generation, eller efter läng tids förlopp; vill man deremot, att frukten skall mogasz förr, så måste Rikets Ständer vara betänkte på be tydliga förändrivgar i närvarande stadganden, enligt hvilka de tredskande alldeles icke kunna tvingas, och framför allt i det angäende husbondes skyldighet att tillse m. m., hvartill här dock icke torde vara lämpligt, eburu visserligen lätt, att uppgifva förstag. Fullt kommer dock enligt insändarens öfvertygelse folkskolan alldrig att uppfylla sin bestämmelse, förr än det stadgas säsom vilkor för intagning, att baroen skola förut, i rotskolor, i hemmet eller hvar som helst, hsfva lärt att någorlunda läsa innantill och m-bända mer eller mindre af katekesen utantill för att, jemte ytterligare öfoing i dessa ämnen, i hufvud skulaa kunna egna tiden åt förständets odling och iohemtande af andra numera så nödvändiga medborgerliga kunskaper.