Aftonbladet – 5 juni 1855, sida 3

Article Image
P hjelp, en dubbel bjölp, ju mer tacknämlig, ju mindre den fördröjes. För mången kan dess längre afvaktande verkligen medföra periculum in mora. Utsigterna blifva, om ock förbättrade, dock längt ifrån afundsvärda för de tjenstemän, hvilkas vilkor denna uppsats närmast afser. — Redaktionen har blifvit anmodad att införa nedanstående skrift, och vi anse oss bör, villfara denna begäran, då uppsatsen tycks afse att utveckla jernvägskomiteens motiver för Mariestadssammankomsten. Vi tillägga dervid endast att den icke rubbat vår i torsdags framställda uppfattning af mötets resultater. Till Aftonbladet. Om jernvägarne igenom Westergötland. Genom ett par uppsatser, den ena d. 25 Mij iaförd ur Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning, den andra den 31 Maj, har den fordran blifvit uppstå ld att jernvägskomitens ledamöter borde sjelfve ifrån Mariestad hafva pä marken under-ökt de särskilda linierna. Häremot mäste med skäl invändas av ko mitån val icke kunde vara i saknad af sådana käanedom ionan den kom dit, samtatt, derest komiter sjelf skulle förrätta sädana besigtningar, kostnaden för undersökningarne blefve orimligt dyr. Deremot har komitån haft, och äfven begagnat, rättisheten att dertill aavända yngre officerare. Nu har komites haft tillgång till resultaterna af sådana fullständi.a andersökniogar, hvaröfver blifvit affattade specialkar vor, med planritningar öfver alla tra bansträcksinsarne igenom Westergötland, äfvensom motsvarande profilritningar, detaljritningar öfver allt hvad till verkställigheten kan hänföras, och slutligen också kostaadsberäkningar för hvarje specialitet utom alte-naviver. Sådana handlingar utgöra nägot vida grund ligare i undersökningsväg än om ledamöterna sjeliva skulle tagit marken i betraktande. Att komiten, genom sammanträftandet i Mariestad, gjort en onödig lostresa är ett misstag, emedan den föranoledes af flere koogl. befallaingar: 1:o Genom organisationsförordnandet deri Kongl. Maj:t förutsätter att komitn emellanåt skall hålla sammankomster i landsorten, — för hvilka fall Kongl. Maj:t bestämt att landshöfdiogen i länet skall för tillfället vara komitens ledamot, 2:0 genom särskild nådig befallning att komitån i afseende på jernvägen inom Westergötland icke skulle fatta något beslut förrän komiten haft samråd med chefen för statens jeravägs byggnader, öfversten Ericsson, — och då denne, efter brefvexling både genom posten och på telegraäsk väg, förklarat sig icke kunna på flera månader komma till Stockholm, äfvensom icke kunna i ett skriftligt anförande fullständigt utveckla ett så mångsidigt ärende, men i stället föreslagit ett sammanträffande i orten; samt enär vidare öfverstens förordnande till komiteledamot gaf honom rätt att i allmänhet närvara vid öfverläggningarne inom komiten endast sä vidt hans tid och öfriga omständigheter sädant tilläte,, — äterstod för komitån intet annat sätt att gifva åtlydnad åt Kongl. Maj:ts nådiga befallning än att, i en, om icke oblid, åtminstone alltför mycket uppfriskan e väderlek afresa till landsorten för att hälla det samräd som var komiten ålagdt. I afseende på voteringarne är att anmärka det visserligen den första gällde huruvida i allmänhet banan borde dragas på östra eller vestra sidan om Billingen; men den andra voteringen innefattade icke Mariestadsbanan, utan ä ena sidan Skarabanan, å andra sidan den vestra Billiogsbanan, definierad att gå först i lika riktniog med Skarabanan ifrån länegränsen rakt inät till Simmersdala, der de skulle ätskiljas och gå efter uppgifna ritningar. Detta bevisas bäst af den tredje voteringen, som förut var besluten i händelse den Vestra Billipgsbanan skulle segra, dä man skulle särskildt afgöra huruvida banan borde böjas till Mariestad. Det skulle eljest inträffat att öfverste Ericsson, vid andra voteriogen, röstat för banans ledning till Mariesta !, och vid den tredje tili en mil derifrån. Kaptenen v. Steyerns yrkande på nöivändigheten att taga marken i betraktande är också oriktigt anfört, och man kunde sannerligen också icke vänta något sådant yrkande af en sä klok man, som sjelf studerat de fullständiga källor efter hvilka komita höll sina öfverläggningar. Hans utträdande ur komitån var beslutadt till följd af att det hela system för jernvägar, som han uppställt, egentligen på finansgrunder icke kunde antsgas af komitån, och för den skull beslöt han, redan före sin nedresa till Mariestad, att ingifva sin underdåniga afskedsansökan, hvilken också beviljades under det att komitea var qvar i Mariestad. Att Aftonbladet icke sett hr v. Steyerns reservationsskrift är icke underligt, då den först nyligen, med posten, kommit komiten tillhanda, hvarföre det deremot är oförklarligt att Aftonbladet kunnat höra sägas det den skulle varit högst utmärkt, hvilket man väl kan förmoda, men också blott för moda och vänta sig, men icke veta. En så stor meninogsskiljaktighet, som den i afseende på Westgöta linien varit inom komiten rådande, synes, i stället att båda icke godt för jernvägarres framtid i vårt land, möjligtvis heldre antyda en ytterlig noggrannhet i att afväga så mångsidiga och olikartade anspråk och behof, dem man alla velat, så nära som möjligt, emotsvara. Det vore önskligt att hvarje större tanke, vid dess utförande i landet, omfattades med lika ifver och allvar. I afseende pä uppgiften att komitåns sammanträde i Mariestad skulle varit stormigt, auser man sig kunna försäkra det ocksä härvid ett misstag räder, och att öfverläggningarne väl voro bäde långvariga och nog granna, men tillika fullt humana och utan tecken till stormighet.

5 juni 1855, sida 3

Thumbnail