Aftonbladet – 5 juni 1855, sida 3

serna på de flesta lefnadsförnödenheter, under sednare ären, stegrats 25 a 50 procent, hvartill komma ökade omkostnader genom förhöjd skjutslega m. m., utan att såsom i en del andra länder, t. ex. i Danmark, tjenstemännens löner, under nyssberörda förhällanden, ökas med vissa proceöt af vanliga lönen. Hvad särskildt angår häradsskrifvarne, förut högst sysselsatte, så utvidgas deras åligganden år från år, ou genom dem utan deras hörånde ålagda besvärli gaste delen af f. d. bergsfogdarnes göromäl, utan att någon ersättning derför torde vars att motse, genom den sannolikt snart till verkställighet befordrade skatteförenklipgen, hvaraf mödofullaste åtgärden faller oå häradsskrifvarnes lott, genom föreskrifven räken skapsförlng under flere år sä väl efter hittills varan de och nya myntfoten som etter det hittills gällande och det blifvande systemet för mått och vigt, under iet att bemälde tjenstements hittills åtojutna provisioner i betydlig män förminskas genom den nedsättning som i bevillningafgifter nu inträder, utan att högre procent än tillförene deraf är medgifven till ersättande af redogörarnes omkostoader för rasor, skrifmaterialier m. m., genom minskad provision af mantalspenningarne, sedan sådane ej hädanefter utgå af inhysesoch backstuguhjon. zenom upphörandet af provision å bränvinsafgifier, icke ersatt af lösen för några bevis och uträkningar för anmälda brännvinspannor, — allt detta under dels ökad dels enahanda arbetsskyldighet som hittills. För den i knappa vilkor laborerande är en sna hjelp, en dubbel hjelp, ju mer tacknämlig, ju mindre den fördröjes. För mången kan dess längre afvaktande verkligen medföra periculum in mora. Utsigterna blifva, om ock förbättrade, dock längt ifrån afundsvärda för de. tjenstemän, hvilkas vilkor denna uppsats närmast afser.