Aftonbladet – 23 maj 1855, sida 2

Om Fennomanien och Finlands framtid). (Med anledning af skriften Fennomani och Skandinavism, af Peder Särkilax.) Någonting, som i väsentlig mån bidragit till framalstrandet och underhållandet af de fennomanska öfverdrifterna är tvetydigheten af orden finne och finsk. På samma gång som finne utmärker en bestämd nationalitet, sträckande sig långt utom Finlands landamären 2), skall det tillika utmärka detsamma som finländare, invånare i storfurstendömet Finland. På detta språkbruk grunda fennomanerna sina påståenden om en storfurstlig finsk nationalitet, oaktadt Finland har och från uråldriga tider haft tvenne nationaliteter. Svensk nationalitet har existerat i landet norr om finska viken långt före den historiska tiden och långt innan begreppet Finland uppkom. Det är icke blott på skandinaviska halfön, utan äfven på östra sidan om Bottniska viken i hela den nordliga sträckningen af Europa, som den germaniska nordbostammen var i fientlig och fredlig beröring med finska stammar. De nyaste forskningarne i afseende på nordens urhistoria ha gjort det temligen otvifvelaktigt, att nordbostammens äldre hem måste sökas i det inre af det nuvarande Ryssland och att dess invandring till Skandinavien skett öfver Finland och Åland. En del af nordbostammen qvarstannade dock i länderna öster om Östersjön och voro här vid den tid, från hvilken de första uppgifterna finnas i nordiska historiekällor, under namn af Rodser bosatta i det vestliga Ryssland vid de öfre Dnieprirakterna, Ilmen, Ladoga och det innersta af finska viken. Det ligger utom allt tvifvel, att det gamla Gardarike, till hvilket våra förfäder stodo i så nära förbållanden, icke var slaviskt utan nordgermaniskt, och att ryszarne (Rodserne) ännu i det 9:de århundradet efter Christi födelse talade ungefär samma språk som svenskar och norrmän 3). Denna nordbostam bragte under sitt välde flera slaviska stammar, men det var först sedan slavisk nationalitet äfven hos det herrskande folket hade uppslukat dem nordiska, som benämningen ryss började brukas i den betydelse hvari den nu tages. I det 9:de århundradet finner man att Esther, Tavaster och Kareler varit skandinaven Rurik underdåniga. En liflig förbindelse och vexelverkan synes ha egtrum mellan Sverge och stamförvandterna i öster, hvilken äfven till någon del kan ha varit bemedlad genom skandinaviska bosättningr i de mellanliggande länderna. Nyland ar haft svensk befolkning redan före den svenska eröfringen 4); dess lynne och språk ) Se A. B. n:is 83, 92, 104. 2) I Norg2 har man för Lapparne intet annat. namn än det från forntiden bibehälloa finnar: 3) Ännu i dag kalla Finnarne Svenskarne för Ruotsolaiset (efter den nordbostam, med hvilken Finnarne först kommo i beröring), då de deremot benämna nutidens ryssar och andra Slaver: Vänelaiset d. v. s. Vender. 4) Se prosten Hippings afhandling Om svenska spräkdialekten i Finland i Finska vetenskapssocietetens Handl. Tom II fasc. IV.