Aftonbladet – 16 maj 1855, sida 2

nämda, ändå långt större svårigheter mot sig x än sjelfva belägringen af Sebastopol. S Insändaren har icke kunnat anse öfverflö-1 digt att anställa dessa betraktelser, emedan e han tyckt sig förmärka, att likasom opinioje nen förlidet år bearbetades att lättsinnigt förf bise hvad som verkligen då kunnat för Sver1 ges intresgen uträttas, så tyckes nu åter sam, ma lättsinnighet röjas i omdömet, men denna lc gång på det sätt att de lössläppta önsknin-1 garne och en feberaktig inbillning ej se hvad lj som icke kan uträttas, hvaremot en varnande l: påminnelse till eftertanke och sans väl ockl: kan vara behöflig. l Att rycka Polen från Ryssland och återtaga : Finland är lätt sagdt, men beklagligen ingenting..mindre än lätt gjordt. Det gynnande ll tillfället att i stort se Sverges intressen tilll godo lemuades obegagnadt 1854, men att Sverge derföre 1855, under helt andra utsigter, skulle blindt rusa åstad och inveckla sigi ett krig, utan att utgången något när kunde beräknas, kan, såsom ins. tror, ingen verklig fosterlandsvän tillråda. Insindaren ogil-l lar lifligt deröster som i den så kallade Svenska Tidningen rekommendera en neutralitetspolitik quand-måeme, helt och hållet dikterad af Rysslands intressen, men andra röster höras ock, som icke mindre nitiskt vilja göra Sverge till verktyg och medel endast för befordrandet af Ludv. Napoleons rent personliga intressen och politik, och mot dessa torde äfven ett varnande lystringsord vara på sitt ställe; desto heldre som äfven här i de högre regionerna vinden tyckes hafva vändt sig och, af helt och hållet personliga konsiderationer, nu blåsa nästan lika starkt emot neutraliteten som ett år sedan för den. Kunde Polen och Finland ryckas ifrån Ryssland, så finnes väl ingen svensk man, med undantag af den reaktionära ligans medlemmar och möjligen några enstaka mammonsträlar, som icke derför skulle vilja gifva sista skärfven och sista blodsdroppan; men entusiasmen för det stora och höga ändamålet får derföre icke tysta och qväfva reflexionen, och om entusiasmen är af rätta slaget och icke blott ett tomt fantasteri, så måste den tvärtom just uppmana eftertanken att allvarligt undersöka hurudana utsigterna äro för ändamålets uppnående, och om genom Sverges uppträdande på vestmakternas sida med någon säkerhet kan beräknas att detta skall vinnas. Att ändamålet svårligen kan vinnas utan att jemväl Österrike med hela sin styrka gör gemensam sak med vestmakterna, Sverge och Turkiet, derom lära väl icke många ord behöfva spillas. Men äfven i det fallet att Österrike verkligen sent omsider droge svärdet emot Ryssland, så vågar dock insändaren ingalunda anse utgången för säker. I det försvarstillstånd Ryssland nu befinner sig måste han till och med anse resultatet högst tvifvelaktigt. Endast genom Preussens och det med Preussen följande tyska förbundets anslutning till vestmakternas. och Österrikes förbund: kan framgången antagas för fullt säker, och när England och Frankrike hafva i sin hand att nödga Preuzsen och tyska förbundet dertill genom en sträng blokad af de preussiska hamnarne, så bör anordnandet af en sådan blokad, i enlighet med den tanke ing..redan i det föregående yttrat, å Sverges sida utgöra ett conditio sine qua non för dess deltagande i kriget. Ryckes genom Österrikes, Preussens och Tysklands biträde Polen -ifrån Ryssland, så bör det ock för de skandinaviska staterna icke vara någon omöjligbet att med vestmakternas hjelp. skilja Finland från detsamma; och härmed vore då hufvudsyftemålet för Sverges intresse i den stora frågan vunnet. I andra ordningen uppstår derefter den frågan, hvilketdera är mer öfverensstäimmande med Sverges intressen, antingen att Finland blir en sjelfständig stat under Frankrikes, Englands, Österrikes, Preussens, tyska förbundets samt de skandinaviska staternas gemensamma skydd och garanti, eller ock att det återförenas med Sverge, vare sig under en federativ form eller också inkorporeradt som provins eller, med andra ord, amalgameradt. Äfven på denna fråga anser ins. svaret ej kunna vara någon tvekan underkastadt, när man, enligt det nyss gjorda förbehållet, allenast håller sig strängt vid Sverges verkliga intressen, och nationalfåfänga, dynastiintresse och enskilda egennyttor ej få blanda sig i spelet och förrycka synpunkten. Genom Finland såsom sjelfständig stat under nyssnämda garanti skulle Sverge för hela framtiden hafva en fullkomligt säker och trygg förmur mot Ryssland och ej kunna derifrån anfallas; och försvaret af denna för-; mur samt kostnaderna derför fölle blott till en liten del på oss. Förenades Finland åter med Sverge, an-; tingen federeradt eller amalgameradt, så försvunne tryggheten och säkerheten mot Rysslands anfall och stämplingar, för att lemna rum för en ständig oro, och försvaret med åtföljande tunga kostnader fölle ensamt på Sverges lott, hvilket i sådant fall, liksom nu, skulle under freden nödgas utmatta sig geRR Rn RR fan aftonens sista nummer Ach Aå en oånod