Aftonbladet – 15 maj 1855, sida 3

till drottningen. Denna adress skall tillförsäkra drottningen öfverhusets understöd för krigets kraftiga genomförande; lyckönska drottniagen till Englands lyckliga allians med fransmännens kejsare, som skall och måste medföra de bästa följder, icke blott för de båda förbundna nätioneria, utan för hela Europa; för drottningen uttrycka den stora tillfredsställelse hvarmed öfverhuset betraktar de förbundna makternas ärofulla bragder, som kasta en skön glans på vapenbrödraskapet; för drottningen tillkännagilva öfverhusets öfvertygelse, att England är bered: att äfven framdeles lemna det understöd gom det vid krigets början så beredvilligt lemnat; försäkra drottningen om det deltagande hvarmed öfverhuset betraktat de lidanden som armåen varit underkasted på Krim och tillika för drottningen tillk inna ifva att det sätt hvarpå kriget blifvit ledt, väckt allmänt missnöje; äfvensom för drottningen uttrycka öfverhusets fullkomliga öfvertygelse, att blott i den händelse att man väljer män för anställning i statens tjenst utan att fästa afseende på något annat än hvad som främjar statens tjenst, kan man hysa förhoppning att kriget skall med framgång fullföljas och dess rätta mål, en säker och ärofull fred, ernås. Man finner att denna adress, om den i öftverhuset jinge igenom, skulle utgöra det skarpaste klander emot den nuvarande ministören, af hvilken den utan tvifvel göres till kabinettsfråga. Omedelbart efter det Ellenborough tillkännagifvit sitt förslag, och förklarat sig ämna framställa detsamma den 14 dennes, uppträdde krigsministern lord Panmure och förkunnade att han den 14 haft för afsigt att för huset framlägga en plan till de särskilda militära förvaltningsdepartementernas konsolidering, men ville nu med anledning af den tillkännagifna motionen uppskjuta dermed till den 18. Lord Palmereton har i underhuset förklarat, att den sardinska kontingenten skall betala allt hvad som lefvereras till densamma af den britiska militärintendenturen. Den bekante parlamentsledamoten sir Robert Inglis, som i många är i underhuset reÅ presenterat Oxfords universitet, har aflidit, 69 är gammal. Han hade isynnerhet gjort sig känd såsom en ifrig förfäktare af den strängt protestantisk-anglikanska riktningen, men ådagalade likväl i detta hänseende mera humanitet och fördragsamhet än flera andra at Åhans trosförvandter. Fastän hans åsigter hade många motståndare, åtnjöt hans personlighet allmän aktning. De resolutioner, som antogos vid reformmötet i London-Tavern den 5 Maj, lyda sålunda : Mötet beslöt: 1) att orsaken till det onda, som landet haft att lida i afseende på det närvarande krigets ledning, måste sökas uti den bristfälliga och på grund af sin beskaffenhet ingen ansvarighet underkastade ledningen af de särskilda statsförvaltningsdepar tementerna och nödvändiggör en genomgripande förändring af det administrativa systemet. 2) Att det sanna medlet till afbjelpande af det dåliga förvaltningssystem, som kräft ett så beklagansvärdt offer af arbetskrafter, penningar och menniskolif, måste sökas deri att man åt statstjensten egnar ett större förråd af erfarenhet och praktisk duglighet; att det utgör en skymf mot landets intelligens och ett förräderi mot dess intressen att från förvaltningen utesluta dem som i hög grad besitta de egenskaper som erfordras för ledningen af ett stort kommersielt lands angelägenheter; att vi visserligen förneka hvarje önskan att från delaktighet i kronans råd utesluta de aristokratiska klasserna, men likväl anse det vara vår pligt att nedlägga protest mot anspråken hos någon viss folkklass att monopolisera förvaltningsoperationerna. 3) Att en association skall bildas för att genom alla författningsenliga medel söka tillvägabringa en administrationsreform ; att associationen benämnes n Förvaltnings-reform-associationenr (Admistrative Reform Association) och att nedannämde herrar sammanträda till ett utskott, med rättighet att utvidga antalet af sina ledamöter, för att insamla penningebidrag, uppsätta förslag till er adress till landets valkretsar och i allmänhet verka för associationens syften.r TURKIET. I telegrafrapporten till sIndåp. Belge från Marseille den 7 Msj förmäles, att Jou.nal de Const. uppgiiver det förberedel i att vid Varna inrätta ett 1i niogen slutar deraf att inom kort en betydlig här skall sammandragas i Bulgarien. I Bosphoren ligger numera bloit ett enda fartyg af de allierades flotta, hvilket för konteramiral Boxers flagga. Svarta Hafvet. Till Indåp. Belge. telegraferas från Margeille d. 7 Maj: Indue bar hit ankommit från Konstantinopel med underrättelser ef d. 30 April. Omer Pascha har företagit en rekognoscering i trakten af Eupatoria och framträngt till Sak. Ryssarne ville icke in!åta sig i strid, som han erbjöd dem. Den 28 hade en Jiflig handgevärseld egt rum utanför Sebastopol; kanonaden hade varit mind:e intensiv. Två batterier hade blifvit anlagda i fjerde parallelen. Ingeniörofficerare hafva afgått från de förbundna bärarne för att rekognoscera Kaffa. 30,000 man stå i begrepp att uppbryta från lägret i Maslak till Krim, så snart den sardinska kontingenten ankommit. Den 26 April hade general Canrobert mönstrat andra armekåren och dagen derpå den första. Enligt en af öfverbefälhafvarne uppgjordiplan skola de allierade armeerna angripa den ryska fältarmån. En af fransmän och turkar sammansatt kår skall från Eupatoria angripa fienden i norr och reservarmån passera Tschernaja och sålunda bringa fienden emellan två eldar. Engelska krigsministern bringar till allmänhetens kännedom följande depesch från lord D I 20åÅ)Å AM AA