Aftonbladet – 10 maj 1855, sida 3

(Iasändt.) Folkskolefrågan. I Atoabladet för den 20 April är intagen en länmed anledning af Göteborgs Haudelsoch ogs refl xio-er, föranledda af förhällanm Göteborgs folkskola. N mäirtsam känsla har författaren till dessa rabe ättelsen om resultatet af ofvannämde skoet. Han kan icke äterhälla den frågan: eit sådant förhällande möjligt? säsom t. ex. 25 barn, tredjedelen icke kunde läsa innanAf dem, som kunde 18sa rent, hade de fleste : iohemtat undervisning i hemmen eller i privatskolor; nägra få läst bibl. historia, endast 8 öfvat annat än innanläsniog och katechesutanläsning; iogen kunnat uppskrifva tal efter diktamen eller aämna ut länga (?) tal. Hvartill kan läggas oförklarlig geografisk kännedom och oförsvarlig historisk kunskap. Det tycks med fog att om de yngre barnen blifvit af läraren försummade, så borde de äldre varit sä mycket mera hemma i sina stycken, eller tvärtom. Hvad skall den stora allmänheten tänka om allt hvad folkskolor heter? Huru benigna skola landtbser blifva att sända sina barn i de folkskolor vi redan ega, eller inrätta nya sådana, då i stad (rikets andra stad), der vägen till skolan är kort, der ändamälsenlig lokal och tillräcklig materiel icke bör kunna saknas, der en Thomander är inspector schole, resultaterna af skolans verksamhet blifva sådana som de uppgifne?! Det är omöjligt, att ett så sorgligt resultat kan uppkomma der skolgängen är flitig, lokalen tjenlig, undervisningsmaterielen tillräcklig, sävida icke täta iärareombyten ske, eller läraren saknar förmåga eller vilja att sköta en större lankasterskola. Att vexelundervisningsmetoden -har sina brister och grefve Rudenskölds undervisningsplan stora förtjenster, erkännes villigt; men månne sakkuanige icke äfven skola erkänna, att med förenämde metod gan ska tillfredsställande resultater vunnits öfverallt der lärarne skött sitt kall och metoden blifvit med urskilning använd? Och männe, med hvilkon metod som helst, resultaterne kunna blifva annat än otillfredsställande, der duglighet hos läraren saknats, eller man af en eller annan orsak bämmar han3 verksamhet? De många för lärarekallet mindre lämpliga subjekter, som seminarierne förklarat kompetenta till till folkskoleplatser, och hvilka i följd deraf erhällit sädana, gifva stöd för den äsigten, att icke Vemelundervisningsmetoden, utan sättet huru den blifvit inhemtad och använd är en orsak till de ofta äter-. kommande klagomålen öfver nuvarande folkskolas oduglighet. Att med vexelundervisningsmetoden mera förr än nu vackra resuitater vunnits, relslatift till skolornas antal, påstås, kansko icke utan skäl; men