Aftonbladet – 5 maj 1855, sida 2

en sådan ny, och till det mesta färdig, stärt skulle af regementerna erhållas, förefaller åtminstone den som har vanligt moraliskt begrepp litet besynnnerligt ; men åter glömma vi att det är dock något eget med Sv. Tidningenp. Ogillande lika mycket Sv. Tidningens öfverdrifvet dystra målning af vårt ri sen des brister som f.d. generalstabsofficerns i vår tanka lika öfverdrifna loford öfver dess fullständighet, försökte vi, på det nationen måtte erhålla fullt ljus i en af dess mest maktpåliggande frågor — dess försvarsverks tillständ — att efter förmåga sanningsenligt belysa så väl anfall som försvar, samt uppmianade Sv. Tidn. att ej blott närmare detaljera de enligt dess förmenande för alla kända bristerna, utan framför allt uppge, hvaraf Sv. Tidningen anser dessa brister härflyta, då vi ovilkorligen äro öfvertygade att Sv. Tidn. hvarken vill eller kan deducera deras härkomst endast från brist af anslag. Vi nödgas ännu en gång, äfven med fara att af Sv. Tidningen få uppbära beskyllningen för oförskämdhet, upprepa denna vår anhållati. Sv. Tidn. har, efter vårt förmenande, genom sin artikel d. 30 Mars på samma gång angripit styrelsen och nationen: styrelsens oömtänksämhet, förutseende och administrationsförmåga samt nationens heder och fosterlandskärlek... Må-den förra känna sig tillfredsställd medde förklaringar som afgifvits i Svenska Tidningen, och yttrandet att den ej precist menade hvad den sade; den -sednare är och -blir det troligen ej så lätt — helst den har skälig rätt anse Sv. Tidn:s angrepp mindre utgånget från en in.ivid, än från en liten:-men miäkti byråkratisk konserverande fraktioti; Hvilken, alldeles berusad af sin hittills ånjutna seger. fröjd, tyckes glömma de gamla mycket sägande ordspråken: små sår och ringa fränder kör man ej förakta,, äfvensom att shögtiöd går till fallp. i Svenska Tidningen anför mycket rätt, att krigsministern, i sin den kongl. propösitiörien vid sista riksdag åtföljande skrifvelse, omnämnt de brister, hvilka vidlåda.sv. generalstaben, beväringens outvecklade och ofullständiga tillstånd och den betänkliga bristen inom fältläkarekåren; men den: säger -ej; om eller huruvida krigsstyrelsen vidtagit Hå-gra åtgärder för att hjelpa de brister söm vidlåda generalstaben, utveckla och fullständiga vårt beväringssystem eller h :fva bristen på fältläkare m. m. Detta är dock hvad natioden har, rätt att fordra. Ty säger styrelsen till folkombuden att det är fel och brister i det och det; då måste det ovilkorligeri äfven iligga samma styrelse att säga, huru allt brist-fälligt kan blifva afhbjelpt och förbättradt. Inser den felaktigheten och ej görallt att skyndsammeligen rätta dem, -då uppfyller den ej sin pligt; — och då kan den af nationen fordra allt — utom dess aktning och förtroer.de. Svenska Tidningens löfte att vilja bemöta. de fåkunniga frågorna om hvar: millionerna. till försvarsverket tagit vägen, och huru der grofva misshushållningen med statens medel kan förklaras,, äro vi, och troligen många med oss, tacksamma för, och längta äfven att se det uppfyldt. Vi uppmana Svenska Tidningen att den snarligea måtte gripa sig an med slagtandet af dessa gemena Thors bockar, innan. de hinna växa till så, till styrka som antal, att de, i ett oberäknadt ögonblick, möjligen kunna. stånga ihjel så väl Sv. Tidn. som det välbekanta parti under hvars fana den kämpar. — Med anledning af hvad vi sednås, vyttrade om försvarsverket och Svenska Tjdnmgens benägnalöfte att slagta åtskillisr.a Thorsbockar i afseende på användningen af millionerna för försvarsverket, har Sveraska Tidningen i dag upprepat den nästan änc:sa ifrån Aftonbladets företa uppkomst ständizt från den konservativa och servila pressen hörda försäkringen: att Aftonbladet numera förlorat allt anseende, 0. 8. y., men finner likväl; genom en förunderlig motsägelse, oförsvarligt, att regeringen försummat bemöta de anmärkningar tom af Aftonbladet blifvit framställda rörande förgvarsväsendets tillstånd, eller såsom det heter på Svenska Tidningens militäriska språk, att anlägga kontraminor mot de minor som af oppositionspressen ledag mot den offentliga maktens ointagliga Sebastopol. Om det vore bruk, heter det vidare, Jatt vederbörande till Aftonbladet inskickadefaktiska svar på faktiska anmärkningar, så. tro vi att sådana små kontraminor skulle vara. nedlagda i ganska god jord. Detta förslag påminner temligen mycket om Jordspråket, att man ej skall tala om. rep i hängd mans hus. Hvem var det sona för en månad sedan, med en ofantlig ansats af vältalighet, för svenska folket utzopade, att vi voro i saknad af snart sagdt allt som är af nöden för ett anfallskrig? Her någopsin en tidning anlagt värre minor mot en förvaltning än Svenska Tidningen genom sin artikel för den 30 Mars, med dess faktiska unmärkningar på 8 rader, som helt simpelt förklarade att jvi voro redlösa? Är det ej oförsvarligt att krigsförvaltningen försummat bemöta. sådana anfall, och kan.en sådan försummelse förklaras annorlunda än genom den fullkomliga brist på allt anseende,, hvartill, synnerligast efter den oeryktade stryk-artikeln, den tidning sjunkit, som innehöll det i ett visst politiskt kotteri-intresse måttade angreppet? Endast på detta sätt kan det förklaras, att ej vederbörande till Svenska Tidningen; ellertill Er nm rena a a a na a a