Aftonbladet – 2 maj 1855, sida 3

naturens alster från olika länder, miniaturöil der af menniskolifvet till dess vilkor och ro dukter frå skiljda 20ner; tydliga och bildlige framställningar af vår jords fordna och mnärvarande tillstånd, några mer eller mindre full: etändiga bevis af den konstflit eller den pro: I duktionsförmåga, som är eller kunde finnas inom vårt eget land, m. m. d. V, Men, invänder man, dylika samlingar finnas temligen vackra och fullständiga förut. ÅDet svenska riksmuseum har i sina geologiska samlingar tydliga anvisningar till kännedomen af vår jords utvecklingshistöria; i de zoologiska samt botaniska det mesta af de intressantaste organismer äfven från aflögsna länder; och-i sina ethnografiska åtskilligt, som TI kan tjena till upplysningar af folkens lynnen seder och bruk; Kongl. teknologiska institutet eger en särdeles dyrbar och välordnad samling af just enahanda naturalster och TR produkter, som sammansätta de-Hambergska samlingarne; ochdessutom modeller till alla gl2gs maschiner, redskap, instrumenter, 0. v. Thistorieoch antiqvitetsakademiens vård förvaras mycket, tjenande till upplysningen af vår forntid, och många andra samlin fionas på spridda håll, bestående just af det, som här nyss antyddes skola finnas i Humlegården. Ja, på spridda håll och till en dbl mer eller mindre otillgängliga, åtminstöne bj ännu så begagnade till den stora allmänhetehs tjenst, att den ens vet af, att de finnas. Men här vore meningen att på ett ställe samanföra hvad man nu måste leta upp på,10, hit skulle man samla ej. allt, som..idessa riktningar kan blifva föremål för menskligt vetande, men ett och annat af det mest framstående, det märkvärdigaste, -det-att känna oundgängligaste. Här skulle åtminstorie-till en början ej dläggas några så särdeles storartade. samlingar, hvilkas genomgående blefve. tröttande för den, som ej till. följd.: af sina Jefnadsomständigheter hade-gjort sigtill uppgift :att-på-den--grunda all: sin kunskap. Man skulle: hit förskaffa blott så pass myeket, att det kunde lemma stoff till Hvarjehanda tankar i hvarjehanda riktningar. Hvar och en, som; vet, huru pass. mycken: lärdom . står alt inhemta från. blott. ett:-endaföremål-om det .merasallsidigt -betraktas, huru pas mybket -intresse-ett enda -curiosum är i stånd att uppväcka, inser nog, att här ej erfordras hågra utomordentliga tillrustningar för att mätta ett. kunskapssökande folks åtrå efter inre :erferenhets ; tyg Ög vutreredeline vt? Men :framför-allt vore det af omätlig avigt, att allt hvad som hit kunde sämmanbrifgas ej finge betraktas såsom möbler i-en inrättning, privategendom för: föreståndaren, eller skrinlagda skatter. för:.den cmyndighetyrgeriom hvars-auktoritet, -bidrag-eller arbete det-tillkommit..: Det skulle: göras så tillgängligt som möjligt; -det-skulle betraktas som ett kärt oh bart kapital, hvaraf man sökte draga Bå hög ränta söm. möjligt — ooh. nu ändtligen oe vi till den sista punkten af vårt förMan har den-sednare tiden mycket tänkt, åtskilligt talat och något litet skrifvit om vigten af att förflytta rikets! 8: kl? första uri versitet. i. Upsala till -rikets ;hufvudstad. s Mån har. såsom skäl dertill -påpekat ej-allendst olägenheterna för akademien sjelf, dess lärare och .alumner.: af att.;befinna--sig: underdet låga trycket. af en småstads. småaktiga -kälk-borgerlighet (vi veta intet bätte -ord-äfven för det akademiska öfvermod, hvarpå exempel; ej helt ;.ooh ..hållet..saknas), -huruledesbrist: på nödigt luftdrag der håller atmosferen-en liten smula molnomtöcknad, så atthvarjehanda blir skumt äfven för den, som närmare vill tränga derin och se till huru sig dermed:hafver, utan fastmera, hvilket gagn hufvudstaden sjelf och dess medelklasser i. gemen -(och.--fosterlandet i allmänhet !) deraf skulle-hafva att uppblandas med ett element -af intelligens, som jemnade. många klyftor, som nu här-finnas mellan pbättres och sämrep. folk .. och -som uppspädde det-ljumma och. smaklösa med någon. naturlig friskhet, på: samma. gång som de-studerande sjelfve derutinnan skulle röna en återverkan, att deras teoretiserande sinnen finge taga litet hum om praktisk: verklighet, och att de kunde börja på att lära för lifvet, ej längre förvåkolans Huärudenna fråga i just dessa södnare tider, och särdeles efter vissa omgestaltninigar äfven på den akademiska--himlön; blahd yngre och äldre inom och utotir universitetet vunnit-styrka och-anklang kunde vära intressant nog att närmare: skildra ; hit höröt dehha vitalfråga för vår bildning nu icke. — Man har emellertid och undertiden sökt ått under firitligt begagnande af tidsförhållanden mura fdst akademien genom diverse. minnesvårdar från just denna brytningens period, — kanske för ått härma dödskampens. ansträngningar — och Stockholm synes nu icke ega mycket skäl för sina förhoppningar att inom sing murar, här, der ändpunkten af rikets alla kommunikationer löpa tillsammans, se grindas ett lärosäte, som skulle kunna blifva för fosterlandet hvad Köpenhamns, Berlins och Wiens: universiteter äro: för sina respektive moderstater. —5! Emellertid har hufvudstadenen dyrbarförbindelse sig ålagd att ej förswima vidtägandet af de ätgärder kom, i afväktan på mera nnande tidsförhållanden,..kunna-. tillförsäkra en möjlighet, att i det för densamma vutmärkandemera materiella äflandet kasta lin några tillfällen till. intellektuel utveckling, som kunde komma dem till gagn, som deraf mest ärd i behoff Vi veta, hun i Europas andra hufvudstäder, äfven vid sidan af, med äfven iandliga resurser rikt utrustade. univergiteter; populära föreläsningar -..äro. van