Aftonbladet – 2 maj 1855, sida 3

Att åter förlägga en vinterträdgård i Humle gården möter ingen af alla dessa svårighete IHvar den. borde,.ligga och; huru den bord vara inrättad;sderom skola visivdet.följand utförligare uttala-oss. Vi komma nu till en annan afdelnidg:? våra projekter för användandet af öfre dele af Humlegården. ö Hösten 1853 ..anordnade, hr doktor N. I Hamberg en exposition af åtskilliga naturalster hvilka som råämnen eller i förarbetadt -skicl ingå i vår dagliga ekonomi. Med hvad in tresse man skyndade dit att taga i betraktand detta myckna, som visade menniskolifvet samband. med: och beroende af den öfriga na turen, behöfva vi ej här i minnet återkalla lika litet som ånyo en främställning göras a all den nytta sådana samlingar medföra. De är icke allenast hvar och en, hvilken lifvas a håg att lära känna naturens outtörnliga alstrings förmåga, som här har ett vidsträckt fält fö sina: förskningar och ett rikt materiel för ny: kunskapers förvärfvande; det är icke allenas fabrikanten och köpmannen, hvilka här kunn: inhemta nödiga upplysningar om beskaffen: heten af allt det, som utgör vilkoren för dera: verksamhet och timliga välbefinnande? oc förskaffa sig kännedom om bästa produktions. orten, bästa produkterna och bästa produk. tionsmetoderna; utan det är hvar ock en : gemen, för kunskap och bildning intresserad för hvilken -dylika samlingar äro af omätlig vigt. Men som sagdt är — i fråga om allt dett: hänvisa. vi ej så mycket till förut i A. B intagna uppsatser, som icke mera till de sunda förnuftet hos hvar och en för det nyttiga och innehållsfulla lifvad — och vilja nu här endast yttra oss om dessa samlingars öde sedan den tid då de först exponerades. Med anledning af en i denna tidning införd uppmaning att söka genom frivilli sammanskott bereda ett mera stadigvarande bestånd åt och. följaktligen mera permanen gagn af dessa värdefulla samlingar, hopbragte: genom listor, som cirkulerade mellan för saken intresserade personer, en penningsumma. som, ehuru ej synnerligen betydlig, dock va tillräcklig nog att bestrida hyran för ett på! rum i Hötel. Garni, der samlingarne uppsatte: med lätt insedt besvär och kostnad för och af hr doktor Hamberg sjelf. Här :voro. de för allmänheten tillgängliga; här hade d:r Hamberg, som ensam bestred de med förevisnin.garne förenade många, tidsödande besväreh, hedern af besök från många för saken gynnsamt sinnade, hvaribland D. K. H. Kronprinsen och Prins Oscar, och glädjen att emottaga många särdeles värdefulla: tillökningar inom alla de grenar af den tillämpade naturkunnighetens alster, som utgöra föremålet för dessa samlingar. i Men härmed är ock nu historien slut. Denna lyrbara collektion, som d:r Hamberg; med så mycken yppptfring af omsorger, tid Sanek niära medel hopbringat under resor och härhemma, och hvilken han så ädelt och oegenhyttij velat öfverlerona till sitt fosterlands hufvudstad att bidraga till dess iddella försköning — lenna kollektion har numera intet:tak .hvarinder den kan inhysas. Hr professor Falmtedt lät i A. B. införa en-uppmaning till billande af en förening, hvars bemödande skulle ;å ut på grundläggandetoch bibehållandet af tt museum för naturvetenskap och konst; och ill grund för hvilket dessa samlingar skulle örvärfvas. Men ehuru de välsinnade personer ju varit så alldeles fåtaliga, hvilka understödt letta. företag, så hafva vi ej sedermera hört, tt det ännu hunnit att.i den antydda..syftingen fullständigt realiseras. Ett-välvilligt nbud i våras om en särdeles lämplig oe rydlig lokal måste återtagasför ett vigtigare nvändande af de derför ämnade rummen ich man skulle sannerligen förvånas, om dr Jamberg än vidare insisterade på att till andras agn upplåta sina skatter, då han från vedervörandes sida tyckes rönt så föga uppmunran. Men i Humlegården kunde plats för dem eredag. Det torde vara allmänt bekant, huru let fordna kristallpalatset i London nu -blifit förflyttadt till Sydenbam nära derintill, mru man derstädes anordnat en permanent xposition af allt, som kan komma under rurik af pnöjsamt att skåda och nyttigt ätt ärar, huru jernbanståg nära nog stundelien ditföra tusentals menniskor, som skynda tt skåda Herrans under både i den skapelse, om nu är, och i den, som varit hafver. Wi änna ej så, som vi skulle önska att det göra, nnu i fullständighet det närmare inrättandet f detta undrens palats, men så mycket begripa i, att det är ett godt tecken på. det stora ngelska folkets åsigter: och ansträngningar ör folkupplysning, att det är en ny lefvande pplaga af denna devis sknowledge is power unskap är makt), som England vet att stänigt framhålla och ständigt verkliggöra såsom in nationalkarakteristik, att det-är en samngsplats för ett folk, som vill veta mera om in verld, än hvad det egna landet har ått isa. Nåväl! vore det icke godt, som vår lumlegård kunde blifva ett -sådant..der litet! venskt Sydenham, om vi här kunde sammanringa ej allt, men åtminstone åtskilligtaf det indligt myckna, hvars betraktande är så in-: ruktivt. Som: sagdt är, vi känna böklagptvis ej ännu till den -närmare . inrättningen detta nyssnämda Sydenham (men önskade erna att för framtida behof göra denna -be-! antskap !) och kunna således icke här med dning deraf, uppgöra någon detaljerad plan ll hurudana våra samlingar här skulle-blifva. ndast :antydningsvix vilja vi xigta upppärksamheten på den fördel, som allmänheten skulle sörda deraf, att (det funnes en. plats, der. an hade att tillgå profbitar på-konstens och