Aftonbladet – 1 maj 1855, sida 3

anföraren magister Gummerus med sina kämpar befinner sig, som lärer vara nära Jomala kyrka.n Bättre att först tåga ned till Färjsundet, menade Andströmer, dit ha vi närmast och der sitter Aren på vakt. Jag skulle ock tillstyrka det sednare, och skall jag sjelf följa herrarne dåtv, sade majoren, men emellertid sänder jag genast en expres till Jomala. Jag skall skrifva till Gumnåerus och jag är nästan säker att han skall foga sig efter mina order.v Majoren, redan på förhand stolt att vara den person som skulle släckå den upprorsfackla om den så kunde kallas, hvilken nu belyste fasta Åland, begaf sig i vagn eskorterad till häst af ofvannämde herrar, ned till Färjsundet, der de genast läto sätta sig öfver färjan för att uppnå andra stranden, hvarest länsman Aren med flera Finströmskarlar posterat sig. Der satt den lille mannen på en hög klippspets, under det att de skarpa genomträngande ögonen spejade åt alla håll, åföljda af hans tankar, hvilka ilade nästan på en gång öfver hela ön; det var ingen enda fläck af densamma som ej var föremål för bang omsorger och planer. Aren hade nyss slutat sit middag, som hans hustru Jåtit i tvenne korgar föra till honom, då han såg färjan nalkas stranden. Hvad är det här? tänkte han. Han steg nedför klippan och gick gästerna till mötes. Lugnet på vår ö har blifvit stördt på ett ganska obehagligt sätt, började majoren. Det medgifvesn, svarade Aren, tagande af sig hatten i det han kallt bugade sig, och derföre har ock allmogen varit betänkt på att sätta sig i försvarstillstånd. Det här: kallar jag myteri och icke försvarstillstånd, återtog Gyllensten, boch har