Aftonbladet – 26 april 1855, sida 3

I e mn sme fhuru denna derutinnan. visar ett slags företräds I framför Zoological garden i London, mer isynnerhet framför de till utrymmet inskränktes .j djursamlingarne i Jardin des plantes i Paris. jatt man här har en vacker, liksom naturlig park, der djuren hafva sinä platser på mellanrum från hvarandia, och man således ser dem ick? liksom menagerilikt hopfösta, utan såsom Joidt uppe i den fria naturen lefvande; man har tillfälle att se hvart och ett djurslag på en för sig liksom naturlig lokal. Så kunde ock hos oss åvägabringas; sparsamheten på djur hade åtminstone den fördelen med sig, att de funnes mera spridda. Här skulle vara hålor för björnarne, en skogig:bergstrakt för ledjuren, vargen och räfven, kärrmarker för våra vadarefoglar, dammar för simfoglarne, några med lätta ståltrådsnät öfverspunna buskrupper, der sparfoch sångfåglarne sväfvade, ;eplaner för hjörtarne, smärre stenhus för större utländska djur, såsom lejon, tigrar, hyenor, m. fi., en luftig, framtill öppen, stör bur för de viga aporna, andra för foglar, o. 8: v. tt särskildt litet hus för ormar och ödlor, 2lasaquarier för fiskar, snäckoch kräftdjur, a-dra för insekter o. s. v. Tänker man sig nu, att i denna trädgård allt det floristiska vore smakfullt konstruerådt, ordnadt och beprydt, att gräsnaraen omvexlade med rika, -valda och ;rastfulla, i ledig och naturlig frihet:utlagde lo nsterpartier, att andra ställen intogos af ;ppaa planer, eller dunklare träd-,och :busksamlingar, och att här och der ögat på samma säng fängslades af något rörligt väsende midt uppe bland de sillastående undren och skönheterna, att blicken tilldroges af varelser, som flyttade tanken ej blott till andra zoner och :odra naturförhållanden, utan jemväl till den hösre makten, till ursprunget för all den skif ande mångfald, hvars alla former, färger, lofter och vexlingar blott äro uppenbarelser .f samma vishet, allmakt och godhet — så -elades ju intet i, att denna plats erbjöde beraktaren rika ämnen till kroppslig och andig förströelse. Men fordrade somliga några andra rekreationsoch restaurationsmedel (och nvarför neka sig ock sådana nöjen ?), så vore t onekligen ej ovigtigt, att här och der små rafraichissementsställen anlades, :der man — sinaligen att tala — beqvämligen hvilade ut från de förra och hemtade krafter till nya själsnjutningar. En brunnslokal finnes redan, ehuru i nordvestra delen: bygg upp den litet smakfullare:; och mera inbjudande, och lägg 1:.n på en annan plats, i skuggan af de höga träden, i närheten af jemna promenader; och nånga skola de nog blifva, som skola anse det helsosamt att rätt ofta vara der. Ettlitet sehweizeri, finnes ock vid ändan af den från rotundan utgående östra allen:Bygg upp detta 1 prydligare skick, så att ögat der kan fröjda sig. lika mycket som munnen: Och behåll stutligen platsen kring karusellen :och sommarteatern fill en mera enskild förustelseort, a :ummelplats för sansade materiella nöjen ock kroppsöfningar, och låt den enskilda tanca spekulera på, huru publiken bäst skall roag på detta till de vackraste Tivolianlöggvingar bäst passande rum -:såskall Humlezården blifva i ännu vidsträcktare skala en älsklingsort för befolkningen af älla grader i den svenska hufvudstaden. Ty sådan är Humlegårdens egentliga bestämmelse. Folketlikaväl hos oss som annorstädes behöfver en plats, der de åtmin tone på sina fridagar Kunna förskaffa sig de nöjen, utan hvilka arbetsdagarne sakna sin uppmuntran och arbetskrafternå sin eggelse. Men om det, såsom nyss sades, är eller borde vara Humlegårdens bestämmelse att på detta sätt vara en förlustelseplats för Stockholms -befolkning och om sjelfva läget och naturen deräl! anvisat den bättre och fullständigare än någon annan, så blir det en pligt att tillse, att den så ordnas, att det blir en skön plats, en lustgård, en lokal, der menniskan kan njuta äfven med andra sinnen in de mera materiella. Det finnes här så utomordentligt vackra partier att ännu mera försköna genom prydliga småbyggnader, med regelbunden oordning strödda rundt omkring bland :trädgrupperna och ängeplanerna. Vi hafva redan omnämt brunnelo al och schwei2eri. Låt den förra vara der det nuvarande schweizeriet är, och förlägg det senare vid indan af den motsatta allen vesterut, och gör letta derjemte till en danslokal och konsertsal och till en plats för dive.se förevisningar af åtskillig konstfärdighet. Bebåll teatern (ehuru den nog kunde tåla vid vissa beprydnader på och särdeles utom sig); förlägg på backen invid det nuvarande brunnshuset ett nögt, smakfullt belvedere, der man kunde blicka ett godt stycke ut öfver staden, Djurgården och åtskilliga af dess andra sköna omsifoingar, och dit man om sommarqällarne kunde-uppstiga att i något der uppsatt teleskop kasta en blick på den kiara; skridande månen, de tindrande stjernorna, deilande kometerna eller andra himlens under, och säd serligen skulle betraktaren fihna att dessa små tillrustoingar, åt hvilka man möjligen med förnämt förakt drar på munnen, i mången mening kunde medföra lyftning, och ,vidgning af synkretsens, Bref från Ryssland. : Vi tro oss göra våra läsate ett nöje. då vi