samma rörelser, och vi vil ja under den ljufva Majnatten irra omkring i detipittoreska ölandet. En på Åland i alla tider med ståt och utmärkelse firad fest hade fredagseftermiddagen den 6 Maj egt rum i Hammarlands kyrka. Det var en bröllopsfest. Den rike bonden : Anders Carlson i Sålis hade gjort bröllop åt sin enda dotter; Stina Andersdotter var den vackraste fiickan i Hammarlands socken, och afunden, som aldrig försummar att infinna sig, visade sig äfven här; mången ungersven såg snedt sonen af en fattig sockenskräddare från Hammarlands by som icke allenast erhållit den sköna flickan utan äfven ett helt hemman i hemgift. Klockan var omkring 9 på aftonen; bröllops gästerna suto vid det HEN Guds gåfvor öfverlastade bordet, och vi måste, emedan det troligen aldrig mera yppar sig för 0ss något tillfälle att inträda i en å ändsk bröllopsgård, der dröja några snart försvinnande minuter. Midt på långsidan af bordet, hvilketräcker från den ena till den andra ändan af rummet, sitta brud och brudgumme; den inträdande förbiser säkert alla andra föremål för att fästa sina ögon på: den intagande bruden, hvars blygsamma, täcka ansigte fängslar ögat och ingifver intresse. Som något särdeles märkbart måste vi nämna att Stina bär eyen ej lånad sklädhing; denna sednare är af tjockt, svart siden, hvilken fadren sjelf förliden sommar medfört från Sverges hufvudstad ; hennes hufvud prydes af en uppåt öppen myrtenkrona, från denna öppning svajar röda bäånd som vimplar på en flaggstång; ett bredt rosenfärgadt skärp omsluter hennes lif, och dess ändar nedfalla till kanten af hennes kjol. Den hvita :halsen .prydes af många rader hvita och röda perlor; brudgummen vid hennes sida Mr ARR AR AO