Aftonbladet – 17 april 1855, sida 3

mer Merimöe till Cesar, lör hvilken han ådagalägger tt slags förkärlek. Dessa bäda kapitel af romerska istorien äro i, mänga hänseenden förtjonta al upp märksamhet:. Statsekonomien med dess mångfaldiga tillämpning intager ett betydande rum i vår parisiska litteratur. Den har sin särskilda boktryckare, Guillaumin, ; som uvigifver en ny upplaga af Bastiats arbeten. Deh del som innefattar Harmonies economiques, har nyss utkommit. Denna boks reputation är gjord; man må tänka hvad man vill om det system den framståiler, så kan man ej undgå att gifva sitt bifall till) den fridsamma, man kunde nästan säga religiösa teddensen i dess stoos les interåts legitimes sont barmoniqves,. Det äterstår att bestämma hvilka intressen som äro legitima; detta arbete är frukten af ch väl utförd undersökning, Bland. Bastiats förtjenster utmörker sig den oemotståndliga, styrka hvarmed han nedgör alla. artificiella öch godtyckliga organisationer som vära moderna nyhetsmakare uppfunnit, med anspråk att inympa dem på samhället. Menniskornas uppfinningsförmäga, till och med genidliska menniskors, såsom Rousseau, kan aldrig ersättå en fri utveckling af sambällets elementer, sådana; som Gud gjort dem. Ett arbete sf mindre hög rang, men af mycken nytta, af den väl känla ekonomisten Courcelle-Stneuil har utkommit; det å Traitö theorique et practique des entreprises industrielles commerciales et agriboles, ou Manuel des affaires,. Deöt skulle utan trifvel vara omöjligt att i en enda volym innefatta allt hvåd mar kallar affärerna., det vill säga alla de ämnån af materielt intresse åt hvilka menniskan egnar sin verksamhet; om man till och med höl:e sig inom oloft der industriella. sferen, skulle likväl icke hvarken enlenda man eller er enda bok vara tillräcklig för att intfänga i de teoretiska detaljerna af hvarje yrke. Meniatt i motiverade reglor uppfatta de traditioner som instinktmessigt följas af dem som egpa sig åt industrier, bandeln och jordbruket, att studera deras hufvudsakliga grunddrag, slutligen alt utröna vilkoren för framgäng och visa orsakerna fill misstag och ruin, detta är ett möjligt arbete; och må vi tillägga: det år ett oyttigt arbete i vår tid, då öfverallt sinnena vända sig till entrepriser. Har Courcelle-Seneuil förmått att tillräckligt förklara de i sysselsättnicg varande entreprenörernås praktik, och har ban varit nog praktisk för att leda dem som iolåta sig på entreptiser P Man kan svara ja derpå; man finner på hvarje sida af hans bok bevis på allvarliga ekonomiska betraktelser och en personlig erfarenhet, vunnen genorå lång beröring med de samhällsklasser hvilkas bemödånden han önskar leda och hvilkas arbete han vill visa på rätta Vägen. Flera revyer hafva utkommit eller förberedas; Publicister, lagkarlar, arkeologer, som äro kända genom sina arbeten, hafva förenat sig för att i en noga bestämd riktning fortsätta det arbete som börjades för juridiska vetenskapen genom Themis, genom Feliz ocH Walowskis revyer; det är åt den historiska skolan, som gifvit så mycken glans åt namnet Savigny, söm de ämna egna sina forskningar ocH sina bemödanden. Första häftet (tryckt hos Durand) innehåller flera artiklar af gedisen och vidsträckt lärdom, skrifna af Laboulage, ledamot af institutet, af Darette och Rogzigre. För att gifva behag å denna samling, som bör omfatta så väl främmande lånders som fransk rätt, har advokaten Truinetafhandlåt frågan, hvarföre icke Moliere gycklat med. advokaterna. Författaren påstår att Moliere icke drifvit gäck med advokaterna; emedan advokatståndet icke egnar sig åt åtlöjet, Förlåt, hr Truinet; ridikylen är för hela verlden och det skulle vara att göra ett ständ alltför löjligt att vilja på allvar för detsamma förfäkta privilegiet att slippa undan den. Man har sett de första numrorna af en litterär revy kallad Revue Francaise,. Skall den, liten till formatet med föga starka häften och föga ryktbara namn, med en titel som förut varit försökt af Guizots vänner och icke kunnat bibehålla sig, bättre förmå hålla sig uppe? En annan revy, som endast är afsedd för hvad en kritikus kallat lätt litteratur, resor, skildringar; sedemålningar etc. är på väg att framkomma under namn af Journal pour tousn. Den anonyma ledningen af detta företag, hvartill iden synes vara väckt hos förläggaren genom framgången af London Joärnaln, och som man säger skall gå till yttersta gränsen af godt pris, är anförtrodd Ju!es Simon. Man har icke glömt en. liten bok som förlidet året utgafs af en professor vid franska universitetet, hvilken uppehåller sig i Brässel, och i hvilken författaren hade roat sig att till tidsfördrif samla allt hvad ondt som gamla och moderna författare skrifvit om det vackra könet. Men om man med mycket skäl kan säga om qvinnorna hvad Esop sade om ad att det är hvarken bättre eller sämre, så var det naturligt att le mal qwon a dit des femmesn nödvändigt skulle få sin motsvarighet. Le bien qwon a dit des femmes, utgör en ny liten volym (tryckt hos Lecou) af precis samma storlek som den förra, och i hvilken mr Deschanel, som han säger, inskränker sig til! krolen af referent, citerar efter hvarandra, till stöd för titeln, bibeln och Homer,. Alexander den store och den: helige: Augustinus, Shakespeare och Goetle, Pe trarew och Galderon; Pythagoras och Montaigne, Vietor Hugo och Balzdc. Deona: besynnerliga: mosaik är särdeles pikant och ovanlig; det är ett monument, på en gång allvarsämt och groteskt, till hvilket författarnes galanteri och lättfördiga fantasi under alla tider samlat materialierna. j Franska akademien har ersatt Saint Aulaire och Ancelot med Hertigen af Broglie och Legoung, den ene en förnäm herfö och politisk personlighet, der andre litteratör, som har sitt stöd i nägra arbeten, uti sin förmögenKet och i sin faders minne. Man får isnart se hr.de-Sacy, redaktör af Journal des D ats,, emottagen af Saint Marc Girardin, mbdarbe stare i saminia tidning; bäda hafva nog.tekt ått icks uppehålla publiken en och ex half timma nied tål, såsom Berfyer och Salvandy, bvilkas inträde i akademien publiken fann vara bebsfiadt miedren dostrykning af def tråkiga. — Akademien för de mbraliskoch politiska vetenskaperna har varit i uppitändelse genom det mycket bestridda valet af Oditlon-Barrot. Den. nya ledamoten, som fannit sig något förvänad öfrer att vara ledamot, har redan intagit sid plats; han sitter vid sidan af mr de Remusat. Akademien har gjort Brandis; såsom utländsk ledamot, till efterträdare ätden illustre -Schelliog. Under eh af de sednaste seanserna har: den lemnat tillträde åt en talrik publik, bestäende af amerikanare, som kommit för att höra Guizot prisa systemet :af internationel: utbyte af böcker, med ihärdighet föllföljdt och lyckdigt realiseradt af Alexandre Vattemore. Ett ord om konsten. Artisterna anstränga sig, instängda i sina atelierer, att sluta sina arbetenför der stora expositionen. Antalet af arbeten tros! blifvå ofantligt. DE mest utmärkta mälarne insträåka sig till att lemna äldre arböten. Mat mästesddek uaTantagt Horace Vernet, som häller pä att sluta en särdeles utmärkt täfla, föreställande en ther gudstjenst bland sraberoa under fälttäget i Algeriet. Ut om konstnärens vanliga tålang, som är så IAt och sö lysande, framter denna komposition en impoåerande karakter af. inspiration och trohet;. man tillikrifver denna omständighet stora förändringar som skola hs: försiggätt i-Vernets religiösa ider.