Aftonbladet – 17 april 1855, sida 3

hjelp; Medard hadeträffats ispannan och låg badande i blod framför centralrelaren. Den olycklige andades likväl ännu, men då Philip försökte upplyfta honom vred han sig hastigt och konvulsiviskt ur hans armar och utropade med sönderslitande röst: Theråse!.. o, Thereset,.. Ännu. en rörelse med läpparne, en djup säck och allt var slut!. . Philip -betraktade-sorgligt den:döda ktoppen: Han var ett vilddjur i grymhett miumlade han; och likväl hade ingeni verldeniså stort skäl att skona hans lif som jag ! Rop och aflägsna ljus väckte honom ur dessa: betraktelser! Ohavignyj söt ej träffat sin väny hade ilat tillbaka till Tombetlssoire efter hjelp, och man irfade nu rundt dmkring i gångame efter Philip. då det afskjutna pistolskottet hastigt uppenbarade för dem hvar han var; inom några ögonblick var den lilla abben hosg-sin väns. ; .Har är det med dig, min gode Philip2 frågade Chavigny lifligt, vhVad har händt? Philip visåde på det vid! hans fötter, utsträckta liket. . Mina herrar,; : sade: han, vår mission är slut. Detivilda väsende, som ur djupet af dessa grafvar lät en stor och. herrlig stad dårra, finnes ej mera. Samhället Kan åter bemäktiga sig-dessa farliga afgrunder; förödelsens genius är besegrad. -Kors, herr de Lussann, säde Salvien, var det för att! sjelf tfäffa vildbrådet somini förbjöd oss andra dödas honom? Är det verkligen du som dödat honom? frågade den lilla abben med förvåning. ooJå, Gud har: velat: deti, svarade Philip högtidligt: — Salvien lutade sig genast öfver Meådard: Pernetskropp och undersökte med ytterlignoggrännhet hans fickor; Efter några