Aftonbladet – 20 mars 1855, sida 2

— TT. f. provineialläkaren i Neder-Calix, doktor Strandberg, som nyligen gjort en embetsresa till Gellivare lappmark, har derom afgifvit en berättelse, ur hvilken Norrbottensposten gör följande utdrag rörande de religiösa rörelserna och de af dem f-amkallade sjukdomssymtomer derstädes: På flera ställen, säger hr doktor S., vute på marken vid Gellivare kyrkoplats, i handelsbodarne m. m. sög jag dessa sig s.k. väckte om hvarandra i stående, sitt:nde eller liggande ställning, somliga srätande, men stilla, läsa psalmer, andra återi. en föra ett grufligt oväsen. Qvinnor syntes i högre grad ngripna af sjukdomen än männer. Det var både pjligt och hemskt att se deras attituder och köra teras jemmerläten. Kyssar, konvulsiva ryckningar, dans, omfamningar, tjutande och svimningar aflöste hvarandra. Det mest framstående symtomet i denna jukdom är ett idkeligt släende med händerna mot uvågot föremål, och jag såg mängen som så flitigt och länge manövrerade på detta sätt, att blodet framträngde under naglarne. Under gudstjensten i kyrkan var jag vittne till läseriet och de deraf framkalade sjukdomar i dess vederstyggligaste skepnad. Jaktadt jag hade tagit plats straxt under predikstoen, så var jag icke iständ att, i anseende till oväsenlet, uppfatta ett ord af hvad presterna sade. Välfunios ie som sedermera, genom ett ljudeligt sjungande af psslmerna, sökte att öfserrösta läsarnes tjut, snyftninar och konvulsiva dans, men allt förgätves. Ohvggligast var att se huru presterna samt klockaren och yrzovaktaren rmäste med våld hålla i hufvudet på n del af läsarne, medan de först nämde bibringade em nådemedlen. En del af nattvardsgästerna afmade vid altaret och blefvo så liggande fiera Ainater, och biefvode flesta bortburna i sina binkum. Hos läsarne bland nybyggarne syntes sjukdomsymptomerna vara i högre grad utvecklade, än hos iem blsnd japparne, hvilka voro sansade. Hvad man äa må säga, godt eller ondt, om dessa ligiösa rörelser i Lappmarken, så mä man icke förlömma att detta svärmeri, om man undantager alla hyggligheter som deri förekomma, i hög grad bidrait art föra Lappmarkens inbyggare till besinning sved dryckenskap och dess åtföljande laster beträffar. Jet beräitas att förr sägs sällan en lapp nykter på :n marknad eliter på andra sammankomster, nu mera 2 menniskor med förakt inbjudningen på s dryck. — —