Aftonbladet – 16 mars 1855, sida 2

asiatiska despotismen? Hvem kunde väl annat än högligen undra, om en regering, som menar ärligt med upprätthållandet af värt konstitotionella lif, som har satt sin ära och tillvaro i pant för dess genomförande för hels monarkien, om den vid em föga passande anledning under ingen brist på bättre lämpliga personer verkligen hade afsändt den eventuelle tronarfvingen till Petersburg liksom för att hemta anvisning och exempel för hans framtida regering? Derföre tro vi det icke. Men har det skett, så är det mer än en oförsigtighet, det är en nästan oförkåtlig svaghet. FRANKRIKE. ; De franska bladen innehålla redogörelser : för kejsarens resa i norra Frankrike och för: ; hans besök hos de der sammandragna trupperna. Den 1 dennes hölls, oaktadt ett häf-I tigt regn, revy i lägret vid Helfaut. Man i hade väntat att kejsaren vid detta tillfälle j skulle uppläsa något tal, men denna väntanblef besviken. Enligt Constitutionnels berättelse yttrade kejsaren blott till er enda högre officer några ord, af hufvudsakligen följande j innehåll: J hafven under den förtiutna vin;tern slitet mycket ondt, men j skolen nu snart rycka ut i fält, och då skall äram belöna er för edra vedermödor,. Den 4 väntades kejsaren åter till Paris. Förberedelserna till kejsarens Krimresa fortgingo, men man hoppades att underrättelsem om Nikolai död skulle kunna förmå Napo-leon att ändra sitt beslut i afseende på denna: resa. Vi ha omtalat, att rättegång blifvit på franI ska regeringens begäran anställd mot en i I Briässel utkommen broschyr Öfver det orienI taliska krigets ledning, c., hvilken i franI ska Monitören blifvit uttryckligen betecknad såsom en rysk -pamflett. Detta oaktadt cirkulerar i en mängd tidningar i alla länder den upp iften, att ifrågavarande broschyr skall vara författad af Emile Girardin (den bekante utgifvaren af la Presse) med ledning af materialier som blifvit honommeddelade af pring Napoleon. Med anledning häraf har kr Girardin nu tagit till ordet och i sin tidning på det bestämdaste förklarat sig ej ega ringaste delaktighet uti utgifningen af den ifrågavarande broschyren. Han påminner äfven ganska rigtigt derom, att franska regeringen, son har till sitt förfogande så mäktiga och mång-: faldiga efterforskningsmedel, utan tvifvel för närvarande känner broschyrens författare, då. hon föranledt en rättegångs anställande mot. densamma inför de belgiska domstolarne. Ex-drottning Christinas af Spanien äldsta dotter med Munoz har blifvit förmäld med! den unge furst Czartoryski. Flera fordna. polska officerare samt en mängd spanska; emigranter öfvervoro vigselakten, som äfven bevistades af grefve Bachiocchi i egenskap af kejsarens ombud. Såsom redan kunnat slutas af underrättelsen om de franska fondernas stigande vid nyheten om Nikolai död, har denna nyhet i Frank-. rike allmänt :nsetts ega en fredlig betydekse och väckt hopp om stora resultater af Wie nerkonferenserna. De i dag ingångna tidnin-ningarne säga oss likväl ännu ej hvad intryck: kejsar Alexanders manifester derefter utöfvat på de lätt rörliga fransmännens förhoppningar och beräkningar. Ofantliga vinster lära. emellertid gjorts på pariserbörsen till följd af den plötsliga prisstegringen på alla valutor. ENGLAND. Kejsar Nikolai frånfälle var bekant i London redan samma dag som dödsfallet inträffade, och utrikesministern lord Clarendon meddelade på eftermiddagen underrättelsen derom till öfverhuset, dervid han begagnade tillfället att, i betraktande af detinflytande som denna händelse kunde komma att utöfva på de å bane varande underhendlingarne, anmoda lord Lyndhurst att återtaga sina på dagordningen stående interpellationer i afseende på Preussens politik uti den orientaliska frågan. Lord Lyndhurst förklarade sig under sådana omständigheter icke kunna vägra återtaga sitt andragande, men han förbehöll sig emellertid uttryckligen att ånyo framlägga det, i händelse: Preussens hållning skulle dertill gifva anledning. Uti samma session uppträdde äfven lord Lucan för första gången efter sin hemkomst från Krim. Han afg.f några förklaringar angående den bekanta Balaklava-affären samt begärde att blifva ställd för krigsrätt. Lord Granville inskränkte sig attå regeringens vägnar protestera mot denna mot vanlig ordning stridande behandling af saken och dervid stannade det för denna gång. I underhuset förkunnades Nikolai död af lord Palmerston utan vidfogande af någon anmärkning. Derefter uppträdde hr Roebuck och föreslog att den af huset nedsatta undersökningskommissionen måtte hålla sina förhandlingar inom lykta dörrar, enär ett omedelbart offentliggörande af hvad vid undersökningen förekom kunde medföra flera olägenheter. Detta förslag understöddes af flera ledamöter, bland andra äfven af Layard. En mängd af dem som förut varit emot kommissionens tillsättning talade nu för obegränsad offentlighet, och det tyckes som dessa ledamöters afsigt härmed varit, att bringa kommissionen i förlägenhet samt göra dess arbeten så betydelselösa som möjligt. Denna mening vann emellertid så allmänt understöd, att hr Roebuck slutligen fann sig föranlåten återtaga sitt förslag, hvadan således förhandlingarne blifva offentliga.