Aftonbladet – 14 mars 1855, sida 1

ner spetsen af sin utveckling och att de yttre händelserna likt ett tätt omslutande skal gestalta sig efter den inneboende kärnan. Det är såsom ville man rifva sina hår af, derföre att icke det nyss i jorden nedlagda fröet genast spirar upp och öppnar sin blomkalk. Allt skall gå så fort. Meniiskoanden rider på en storm. Man vill under det korta lefnadsloppet medhinna så mycket som möjligt både i andligt och kroppsligt hänseende. Man vill njuta allt, känna allt, veta allt. Efterverlden, . som sväfvade för de Gamles blickar och gaf pregeln åt deras handlingar, har utbytts mot stunden. Man bygger icke huset derföre att det inför. sekler skall vittna om sin tids odling, smak och idoghet, utan derföre att man under sin lifstid skall förtjena så mycket som möjligt derpå. Man gör ingenting blott derföre att det skall varda beståndande, ty evighetsbegreppet har öfvergått till ett begrepp om evigt ombyte. Kriget hvilar ännu, men tilläfventyrs blott för att samla mera bränsle för eit våldsammare uppflammande. Under det fredens vänner det oaktadt fullfölja sina ansträngningar, prunka tidningarne med registret öfver den storartade armadan, som vid vårens ankomst skall plöja Östersjöns vågor. Få se om sir Dundas skall bättre än den gamle Charles, lyckas att skära friska lagrar tidigt om vären). Det går en stridslust äfven genom vårt neutrala samhälle. Medan Martis unga söner samlats här i hufvudstaden för att teoretisera öfver den ädla skjutkonsten, praktiseras densamma på blodigt allvar i alla landsändar. Den krigiska stämningen har fill och med angripit de eljest så godmodiga brefskrifvarne i Posttidningen och Svenska Tidningen, och i brist på andra fiender hafva de vändt sina