Aftonbladet – 12 mars 1855, sida 3

Article Image
mamsell Backman, som varit mycket känslig, 15ttrörd samt älskat sång och musik, förklarat sig särdeles upplifvad och högtidligt stämd af sången och ceremonierna vid dena katolska gudstjensten, och se dermera för mamsell Martinell flera gånger omtalat att hennes slägtinog, fru Lerebour, sökie öfvertala henne ait antaga katolska religionen; och hade mamsell Backman i allmänhet, efter sina besök hos fra Lerebour, varit vacklande i sin tro, dertill , enligt mamsell Martinells äsigt, hufvudsakligen förantedis genom sitt tycke för den vid katolska gudstjensten begagnade masik och enär fru Lerebour lärer hafsa lofvat henne ait få deltsga i afsjungandet ar messan i katolska kyrkan: att mamsell Backman jemval omtalat att hon af fru Lerebour bekommit sistl. sommar en medalj med en Mariebild, och trenne dagar före sitt intagande ä lasarettet ett krusifix, vid hvilket sednare tillfalle fru Lerebourjemväl skall frågat kenne om hon ej önskade att under sitt vårdande oå Iscarettet få besök af pastor Bershard, hvarå m:il 3Zackman svarat: åh jo,, i sammanhang med hvil: xen berättelse m:ll Backman yttrat: jag trodde ej le skulle vara så sqvallersktiga vid katolskan, dermed, efter maämsell Martinells uppfauning, antydande att hov ej väntat att så mycket afseende skulle fästas vid hennes lösligt yttrade bifall till förslaget om besök af pastor Bernhard; att mamse!l Backman unler förlidet år blifvit bekant med mamsell Dzwon; zowsky, som hoa sagt vara finkänslig och till sitt sätt bebagiig, hvadan msmsell Backman fuvnit hennes sällskap angenämt; tilläggande mamsell Martinell, på särskilda frågor, att kon ej egde sig bekant om pa! stor Bernhard sökt öfrertala mamsell Backman satt Sfvergå till katolska religionen eller om mamsell 3ackman mer än en gärg bevistat högmessan i ka: olska kyrkan, men deremot hört henne sjelf uppgifva att hon, i sällskap med fra Lerebour och på dennas uppmaning öfvervarit flera aftonböner derstedes; att msemsell Martinell en dag i början sf Februari måuxd kos mamsell Backman å kgl. serafimerlararettet at tillsammans med fru Lerebour och en hos ne boende mamsell Telander, dervid fru Lerebour silt en början med mamsell Backman talat frsansyska, hvarefter och sedan mamsell Backmsn förklarat, iet hon ej vore så redig att hon kunde föra samtaet på annat språk än sitt modersmål, fru Lerebour med henve någon stund samtalat på svenska, dock så yst att mamsell Martinell icke kunnat uppfatta hvarom samtalet rörde sig, men efter det fra Lerebour ach mamsell Telander sig aflägsnat, hade mamsell Backman för mamsell Martinell berättat, att fru Lesebour talat om katolicismen och frägat Backman om hon ej önskade besök af pastor Bernherd; samt att mamsell Martinell, på ryttmästa en Backmans begäran och i enlighet med mamsell Backmans önskan, på tisdagsmorgonen den 6 Februari hesökt pastorsadjunkten Hallander och anmodat honom infipna sig, 4 kongl. serafimerlasarettet för att meddela mamsell Backman H. H. Nattvard. Mamsell Emilia Axner uppgaf att hon, som från barnaåren varit bekant och umgåtts med mamsell Backman, väl några gånger under hennes sednare vi-. stande ä kongl. serafimerlasarettet henne besökt, men dervid hvarken med henne samtalat i religiösa ämnen eller träffat tillsammaos med pastor Bernhara eller om dennes eller fru Lerebours besök å lasaretset af mamsell Backman erhållit någon underrättel e; att mamsell Backman, som varit mycket känsl:g samt alskat säng och musik, på sätt mamsell Martinell redan omtalat, i sällskap med henne och mamsell Axner för längre tid tillbaka bevistat en bögmes ogudstjenst i katolska kyrkan, dervid mamsell Backman yturat sin belåtenhet med kyrkomusiken och funnit sig af den katolska gudstjensten upplifvad och hög tidligt stämd; att mamsell Backman för mamsell Axner vid flera tillfällen omtalat att hennes slägting iru Lerebour sökte öfvertala henne öfverga till katolicismen; att mamsell Backman, som före sin bekantskap med fru Lerebour, såvidt mamsel! Axacer hade sig bekant, icke hyst tvifvel i afseende på sin religionsbekännelse, sedermera kort efter sina besök hos heone varit vacklande i sin tro, men vid andra tillfsllen åter med förkärlek talat om lutherska religionen och bevistat gudstjensten i stadens kyrkor; att mamsell Backmans vacklande i religiöst hänseende, enligt m:ll Axners åsigt, ätminstore till nägon del bärrört af de intryck som sängen och mus.ken vid katolska gudstjensten gjort å hennes känsliga sinne, i hvilken förmodan memsell Axoer styrites deraf, att mamseli Backman med fägnad omtalat att fru Lerebour lofvåt henne att få sjunga med i messan i katolska kyrkan; att då mamsell Backman sistl. sommar var intagen å k. serafimerlasarettet, hop, enligt egen uppgift, af fru Lerebour bekommit en medaij me: en Mariebild samt erhållit löfte cm ett krusifix, i hön delse hon antog katolska läran; och bade mli Backmar jemvål för mamsell Axner omtaiat att hon sf fru Lerebour bekommit böcker, innehöilande upplysningar om kotolicismen, samt, under samtal i religiöss ämnev, fällt yttranden derom att, enär evangeliskt-lutherska iärao var utgången från katolicismen, den sednare, säsom sjelfva. grunden för kristendomen, visserligen borde ega företräde, men att mamsell Backman funsvit fera satser i katolska religionen, hvilka hon alårig kunde komma att gilla, och att hon i alt fall icke ville öfvergå till densamma, då hon derigenom skulle göra sin far emot; att mamsell Backman äf. ven underrättat mamsell Axner, att hon vid ett tillälle jemte fru Lerebour och mamsell Dzwonkowsky, om hvilken sednare hon talat med beröm och säsom en öm och tillgifven vän, besökt fröken von Bogev, föreständerska för katoiska församlingens flickskola och att mamsell Axner icke hört mamsell Backman omtala, att pastor Bernhard sökt inverka på hennes religiösa öfvertygelse, men väl tillkännagifva sin belåtenhet med pasior Bernhards säs att, iolisbet med :n och annan prest af den lutherska kyrkan, göra sig assvär med att för sind åhörare förkisra och göra begriplige den kristliga religionens ssnuis gör, ehuru :ev äfven en gäng händt, att marisell Bact san yt sat förundran öfver lkazelser, som pastor Lernbard under en predikan begagnat. Sköterskan Lindström: att, då hon på tislagsefterniddagen den 6 Februari fått underrättelse derom, att mamsell Backman, efter det hon begätt H. h. aättvard och haft besök af några katoliker, blifvit mycket orolig, hade Lindström infunnit sig has henne. lervid mamsell Backmsn, på fråga, upplyst, att hon ef nattvardsgången känt sig tillfredssislld och lugn, men av, seden hon deruppå haft besök sf fru deresour och mamsell Dzwonkowsky, hon blifvit orolig, atan att dock mamsell Backman uppgitvit, det de senom sina yttranden åstadkommit hennes oro. Catharina Molin: att hon, som under mamseil Backmans sednaste vistande ä lasarettet legat uti den säng, som var närmast belägen den uti hvilken mamsell Backman hvilat, sett pastor Bernhard 2:ne gånger å lasarettet besöka mamsell Backman; att vid haaos första. besök, som varat omkring !, timmas; mamsellÅ Backman sjelf tilldragit sänggardinerna ät den sida, som vette åt Molins säng, så att Molin utsf deras sämtal, som förts tyst och sakta, endast uppfattat, att imamsell Backman yttrat fruktan för den opera ;ion hon skulle undergå, derpå pastor Bernhard sva rat, säsom orden fallit: det skall ej mamsell Backman göra, utan förtrösta på frälsaren, kom ihåg hvad han !idit; att vid sednare besöket, hvilket egt rum någon kort stund efter det mamsell Backmen af pastorsadjunkten Hallander erhällit H: hr nattvard och hvarförinnan två för Molin okätide frontimmer sig hos insmsell Backman infunnit, pastor Bernhard hos rmamsell Beckman endast uppehållit sig få minuter och till henre fällt några yttranden, som Molin icke uppfattat; men straxt innen pastor Bernhard avkom hade Molin hört mamseli Backman anmoda det ens fruntimret underrätta honom derom att hon nyss förut tsgit nattvarden, hvartill fruntimret svarat: det får du göra sjelf; att, efter det pastor Bernhard aflägsnat sig, samma frunt:mmer fällt yttrande derom au hon skuile skaffa mamsell Backman ett radband, och det andra fruntimret, som legat på knä vid sängen, under ort ottvat att han cskylla hedia för marmcal!

12 mars 1855, sida 3

Thumbnail