Aftonbladet – 12 mars 1855, sida 3

Da Orfverstäthällareembetet, med aiseende a hvad under målets handläggning blifvit upplyst, ansåg nödigt det fru Lerebour och mamsell Dzvonkowsky ånyo blefvo hörde, och på de: mamsellerna Martinell och Axner måtte komma i tillfälle, efter det denna dags protokoll blifvit uppsatt, inhemta om deras berättelser blifvit rätt i protokollet uppfattade, utställdes målet att förekomma i kongl. poliskammaren nästkommande fredag den 9 dennes kl. !, öfver 11 f. m., dervid herr pastor Bernhard och ryttmästaren Backman samt mamsellerna Martinell och Axner borde iakttaga inställelse och dertill fru Lerebour och mamseil Dzwon1.owsky skulle kallas; hvilket afsades. Ut supra. Efter befallning. Carl Dahlgren. nn — Det af justitieministern anbefallda åtal emot tidaingen Gamla Fäderneslandets, ansvarige utgifvare, f. d. kanonieren Björkström bar i dag äter förevarit, Jervid Björkström afgifvit svaromål, innefattande ett örnekande af att den åtalade versifierade uppsatsen skulle, säsom justitieministern ansett, vara af osedlig beskaffenhet. Derefter skreds till val af jurymän, och vorgmästar Mellbin uppgaf, såsom allmän äklagare, för in del öfverstelöjtnant A. G. Törneblad, major A. M. v. Mazer, aktuvarien i riksarkivet friherre Posse ;ch rektor Asping; men då turen kom till Björkström itt uppgifva sina jurymän, förklarade han sig dertill för dagen ej vara beredd, hvarföre målet efter öfverläggning uppsköts till om s — Det Ekbom-Jäderinska målet har äfven i dag förevarit, dervid doktor Blachet yttrat sig om beskaffenheten af det skrubbsär kommissarien Jäderin haft 4 kinden efter visitationsåtgärden hos Ekbom, samt Jom den möjliga tillkomsten deraf. Hr Blachet förmälde, att det varit ett tydligt skrubbsär, som, ifall let tillkommit genom slag af handen, förorsakats genom något hårdt föremål, såsom en ring, en nagel J eller annat dermed jemförligt hårdt ämne. Hr Ek; bom förklarade att han aldrig brukade begagna ringar och upprepade för öfrigt hvad han förut sagt, att han icke slagit till Jäderin. För öfrigt förekom intet i saken af vigt, utan uppsköts målet till nästa mändag, då Ekbom skall slutligt yttrande afgifva. — Rädhusrättens 3:dje afdelning har i dag afkunnat utslag i det förut omtalade mälet angående omyndige grosshandlaren Westerbergs hos allmänna sundbetsnämnden iräkade balans, och har Westerberg med stöd af 18 kap. 4 S bandelsbalken, säsom försumlig syssloman, blifvit dömd att böta 100 rdr bo, hvarjemte så väl han som förmyndarne ansetts skyldige att ersätta sundhetsnämnden de af Westerberg icke redovisade medel. — E. M:t har under den 10 sistl. Januari afkunnat atslag angående det å vice häradshöfdingen Jedrn i Juli månad 1853 föröfvade mord. Säsom läsaren worde påminna sig blef hr Jxdrån, som var arrendator af egendomen Näringsberg i Vesterhanninge socsxen at Stockholms län, i närheten af nämnde egeniom . försätligen öfverfallen å allmänna landsvägen, då han från staden skulle begifva sig hem. Han öferfölls af sin egen dräng Anders Gustaf Pettersson, biträdd af torparen under Jxdrns egendom Magnus Zrsson och dennes dräng Anders Magnus Carlsson. Mordgerningen föröfvades på så sätt, att då br Jedrn kom åkande hade grinden vid vägen blifvit igenbunden, och hr Jedrån ihjelslogs med gärdesgårdsstörar, hvarefter hans häst och äkdon kastades i diket, hvarest desamma med hr Jsdråns lik anträffades sf den öfriga utaf skjutsgossen, som lyckades undkomma, tillkallade tjenstpersonalen. Ransakningen sid Vesterhanninge tingsrätt gat vil banden, att torparen Ersson uppmanst till gerningens föröfvande, -medan Jedrån varit mer än hård mot sitt tjenstfolke Häradsrätten dömde alla tre tilltslade att mista lifset genom halshuggning, och detta utslag fastställdes af hofrätten. Kongl. Maj:t, till hvilken alla tre ingifvit nådeansökning att förskonas frän lifsstraffet, har i hvad det rörde Anders Gustaf Pettersson (27 år gammal och född i Jönköpings län) fastställt utslaget, emeden det styrkt äratt han hufvudsakligen föröfvat mordet. Torparen Magnus Ersson, 50 ör gammel, och dennes drävg Anders Magnus Carlsson, 30 år gammal, båda födde i Stockholms län, hafva blifvit dömde att för delaktigbet i mordet straffas: Ersson med 28 dygns fångelse vid vatten och bröd och efier undergången uppenbar kyrkoplikt hållas till sllmänt arbete ä fäsising under sin återstående lifstid; samt Carlsson stt -traffas med 28 dygns fängelse vid vatten och bröd och efter undergången uppenbar kyrkoplikt uti fem års tid hållas till allmänt arbete fästning. Såväl Magnus Ersson som Anders Gustaf Pettersson ha bustru och barn. Pettersson kommer kl. 10 f. m. onsdagen den 21:i denna månad att halshuggas ä afrättningsplatsen på Vesterhaninge malm. Inom Stockholms län har sedan åen 3 September 1845, då kammarjonkaren Lagerstråles banemän, smedsarbetaren Sjöholm och tepetserarelärlingen Lindvist balshöggos, intet lifsstraff blifvit verksiäldt, och ar det 25 är sedan något sådant verkställdes ä Veterhaninge malm. År 1830 den 26 Juni halshöggs ;ch steglades derstådes mördaren Anders Öhrn. Vintertinget med Färentuna härad sist. torsdags Kland:et sf det testarhente som klockaren i Lofö församling, Erik Hållen, till förmån för sig och sin dotter Hedvig Charlotta lydande på dispositionsrätt ä aflidoa enkan Ekmans hela så väl lösa som fasta qvariåtenskap (cirka 20,000 rår) bevakat vid Färentuna häradsrätt, förekopi äfven vid detta ting. På kärande sidan i egenskap af ombud för slägtingar uppträdde (för tullvsktmästaren Söderberg och dess bustru, boksryckerikon tförrandten Bergsten, byggmästaren Danaell och f. d. hofmästaren Lindqvist) br Carl Lorentz junior som äfven af nämdemannen Carl Berggren i Landtholmen och Carl Jansson i Enby (hvilka särskildt utverkat sig stämning ä Hälln) anmäldes såsom deras biträde i rättegängen. För 2:ne mamsel. ler Bergsten, boende vid Wattholma bruk, uppträdde landtbrukaren Carlsson som ombud. Hållea och dess dotter voro personligen tillstädes, och biträddes i rättegången af länsman Aurelius. Sedan kärande parterna legitimerat sig och styrkt sitt slögtskap till aflidna enkan Ekman, utrecklades kärande sidan motiverna till klandret af testamentet. Hufvudskälet ansåg kärande ombudet vara, att, enligt hvad polisförhandlingarne uti Rolofssonska målet gifver vid handen, det upplyst blifvit att Hållån sökt att med falska vittnen, förringa verkan af det numera såsom falskt omkullkastade Rolofssonska testamentet ; äfvensom att det med vittnen blifvit intygadt att enkan Ekman 14 dagar före sin död, framställd fråga förklarat att Hållen aldrig erhållit något testamente, men väl att hon lofvat Hållåns dotter Hedda 1000 rår rgs om hon skötte henne till döädagar,! Häliens testamente är dateradt den 22 Januari 1853, eller ett år före Ekmans död. ! Fraktören Borg, skomakaren Hedenvall och kyrkoväktaren Löfgren, hvilka bevittnat testamentet, voro pupä kallelse tillstädes och måste på kärande ombudets enständiga yrkande åter afläggå vittueseden, ehuru Hällen för dödsfalls skull låtit dem på ed afhöras inför rädhusrättens 6:te afdelning kort efter dödsfallet. Kärande ombudet fästade, sedafi vittneseden blifvit aflagd, domstolens synnerliga uppmärk amhet på det anmärkningsvärda förhållandet att den 72 års gamla gumman som var sjuklig och svag skulle under en kall årstid hafva enkom begifvit sig in till staden, och uti ett i huseth:o 60 vid Regeringsgåtan beläget ram upprättat testamente till förmån för personer till hvilka hon ieke stod i ringaste slägtförhållande eller förbindelse, och såmedelst beröfva sin ende son äfvensom öfrige äpbörige hvåd de med skal haft att ärfva, så mycket mera som enkan Ekman ärft en stor del af sin förmögenhet och, enligt hvad med vittpen styrkas kan, lofvat att sonen skulle få ärfva henne, Till. denna atmärkning hemtade ombudet så mycket större skäl, som enkah Ekman städse anförtrott Drottningholm boende hr hofrättsrådet Segerheim, tf: vensom-i hennes: egendom å Drottningholm boende